Helga Hoving

Helga Hoving
Helga Adamsen som Nadjeska i Furstinnan Gogol, Kungliga Dramatiska teatern, 1883
Helga Adamsen som Nadjeska i Furstinnan Gogol, Kungliga Dramatiska teatern, 1883
FöddHelga Theodora Petra Adamsen
24 februari 1862
Christianshavn, Köpenhamn, Danmark Danmark
Död22 september 1947 (85 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige Sverige
Utbildad vidStatens scenskola
MakeAxel Rundberg
(1884–1887; skilda)
Johannes Hoving
(1894–1947; hennes död)

Helga Theodora Petra Hoving, född Adamsen den 24 februari 1862 i Christianshavn, död den 22 september 1947 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk skådespelare av dansk börd, aktiv vid Kungliga teatrarna 1881–1883 och 1885–1898. Hon var 1884–1887 gift med operasångaren Axel Rundberg och från 1894 med läkaren Johannes Hoving.

Biografi

Helga Adamsen föddes 1862 i Christianshavn i Danmark som dotter till Niels Peter Adamsen och Thora Emilia Kaltenbrun. Fadern var skådespelare i Danmark, men kom sedan till Stockholm, där han en tid hade anställning vid en tobaksfabrik. Vid sexton års ålder kom Helga Adamsen till Kungliga Teatrarnas elevskola, där hon från den 1 juli 1879 blev ordinarie elev. Hon hade det emellertid ganska svårt innan hon lyckades arbeta bort sin danska accent. Sitt första engagemang som skådespelare vid Kungliga Teatrarna fick hon från början av år 1881, och hon stannade där i två och ett halvt spelår, men kom inte helt in i repertoaren. Bland hennes uppgifter under dessa år kan dock nämnas Cherubin i Beaumarchais Barberaren i Sevilla, Anna i Värmlänningarna och Papagena i Trollflöjten, de båda sistnämnda på operascenen; hon hade nämligen en god sångröst.

Hösten 1883 gick hon till Södra Teatern, som då hade övertagits av Axel Bosin och Richard Wagner, som under somrarna även hyrde Djurgårdsteatern, och här hade hon i en för henne särskilt skriven roll, den danska chansonetts-sångerskan Adamine Sörensen i Frans Hedbergs lustspel Gräsänklingar glädje av sin danska. Stycket gavs sommaren 1883 över trettio gånger. Som Hanna i samma författares Rospiggarne, som gavs på Djurgårdsteatern sommaren 1884, visade hon den allvarliga sidan av sin begåvning, och som Adrienne de Boistulbe i Henri Meilhacs treaktskomedi Min kamrat den allra gladaste.

Sommaren 1885 återvände hon till Kungliga teatrarna, och hennes första roll på den dramatiska scenen blev Richelieu i Richelieus första vapenbragd, som gavs hösten 1885. Hon stannade sedan kvar i tretton år, och blev allt mer populär "genom sin bländande apparition, sitt täcka och behagliga spel." Bland hennes roller under denna tid kan nämnas Antoinette i Klädeshandlaren och hans måg, Elmire i Tartuffe, Prinsessan i Det var en gång, Viola i Trettondagsafton, Nerissa i Köpmannen i Venedig, Toinette i Den inbillningssjuke, Donna Julia i Galeotto, Marianne i Mariannes nycker, Abigael i Ambrosius, Emily i Kära släkten, Fru Scott i Abbé Constantin, Jeanne Raymond i Sällskap där man har tråkigt, Drottning Marie Caroline i Madame Sans-Gêne och Mandanika i Vasantasena. En stor framgång vann hon vid ett gästspel på Södra Teatern från 18 februari till 15 mars 1891, då hon uppträdde som skådespelerskan Riquette i Meilhacs komedi Min kusin. Samma roll utförde hon som gäst hos August Lindberg på Mindre Teatern i Göteborg under första hälften av augusti samma år.

Vid sin avgång från scenen hade Adamsen sin avskedsrecett på Kungliga Dramatiska Teatern den 5 juni 1898. På programmet stod Den inbillningssjuke, sagor av H.C. Andersen, lästa på danska av henne själv, samt den fjärde akten av Vasantasena, där Emil Hillberg, som då var anställd vid Vasateatern, medverkade i Samsthanakas roll.

Familjeliv

Under sin anställning vid Södra Teatern ingick Adamsen den 27 mars 1884 äktenskap med operasångaren Axel Rundberg, men äktenskapet upplöstes efter några år. Hon gifte sig på nytt den 17 juni 1894 med överläkaren vid Mariehamns havskuranstalt Johannes Hoving, och tillsammans med honom flyttade hon efter sitt avskedstagande till Helsingfors, där han var praktiserande läkare. Hösten 1905 reste de till Amerika, där han etablerade sig i New York som läkare. Makarna Hoving är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Teater

Roller

ÅrRollProduktionRegiTeater
1883Fru de VieuxboisLili
Hervé, Alfred Hennequin och Albert Millaud
Djurgårdsteatern
Eva WebsterDen nye bibliotekarien (Der Bibliothekar)
Gustav von Moser
Djurgårdsteatern
IdaBlomsterspråk (Duft)
Hugo Müller
Djurgårdsteatern
AngèleGavaud, Minard & Compagnie (Gavaud, Minard et Cie)
Edmond Gondinet
Djurgårdsteatern
AuroreKonst och natur (Kunst und Natur)
Albini
Djurgårdsteatern
Adamine SörensenGräsenklingar
Frans Hedberg
Djurgårdsteatern
GimbletteLilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Djurgårdsteatern
IlkaReif von Reiflingen
Gustav von Moser
Djurgårdsteatern
Ilka EtvösKrig i fred (Krieg im Frieden)
Gustav von Moser och Franz von Schönthan
Djurgårdsteatern
1884Selma RosenbergSommarnöjen (Willa Friedelsruh)
Otto Schreyer och Hermann Hirschel
Djurgårdsteatern
CléopâtreHerr Garat (Monsieur Garat)
Victorien Sardou
Djurgårdsteatern
Fru Laurence DuvernoyHyresgäst och husegare (Monsieur Beauminet)
Mélesville och Xavier
Djurgårdsteatern
MalinLärkan (Die Lachtaube)
Eduard Jacobson
Djurgårdsteatern
NicoletFolkets gunstling (Français les bas bleus)
Firmin Bernicat, Ernest Dubreuil, Eugène Humbert och Paul Burani
Djurgårdsteatern
IlkaReif von Reiflingen
Gustav von Moser
Djurgårdsteatern
Hanna ÖstermanRospiggarne
Frans Hedberg
Djurgårdsteatern
1885RemyTjufskyttarne (Les Braconniers)
Jacques Offenbach, Alfred Duru och Henri Chivot
Djurgårdsteatern
SophieDamer och husarer (Damy i huzary)
Aleksander Fredro
Djurgårdsteatern
AbigaelAmbrosius (Ambrosius Stub)
Chr. K.F. Molbech
Victor HartmanKungliga Dramatiska Teatern
1888Fru Kastanie den yngreMagister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen
August Blanche
Kungliga Dramatiska Teatern
1889JuliaGaleotto (El gran Galeoto)
José Echegaray
Dramatiska Teatern
AnnaKärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie)
Henrik Ibsen
Dramatiska Teatern
Exemplets makt (Les Brebis de Panurge)
Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Dramatiska Teatern
1892Ilka EtvösKrig i fred (Krieg im Frieden)
Gustav von Moser och Franz von Schönthan
Dramatiska Teatern
EmilyKära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann
Dramatiska Teatern
1893FrunEn middagsbjudning (Et middagsselskab)
Christopher Boeck
Vasateatern
Andra kusinenRåttfällan
Pehr Staaff
Vasateatern
1894Sebastian
Viola
Trettondagsafton eller Hvad ni vill (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare
Dramatiska Teatern

Källor

Noter

  1. ↑ Helga Theodora Petra Hoving 1862-02-24 — 1947-09-22 Skådespelare, operasångare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: HelgaTheodoraPetraHoving, läst: 23 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Döda 1943-1956 i Vem är det 1957
  3. ↑ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
  4. ↑ ”Lili”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12582&pos=126. Läst 14 september 2025.
  5. ↑ ”Den nye bibliotekarien”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27758&pos=127. Läst 14 september 2025.
  6. ↑ ”Blomsterspråk”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12583&pos=128. Läst 14 september 2025.
  7. ↑ ”Gavaut, Minard & Compagnie”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27306&pos=129. Läst 14 september 2025.
  8. ↑ ”Konst och natur”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12584&pos=131. Läst 14 september 2025.
  9. ↑ ”Gräsenklingar”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12588&pos=135. Läst 14 september 2025.
  10. ↑ ”Lilla helgonet”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12590&pos=138. Läst 14 september 2025.
  11. ↑ ”Reif von Reiflingen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27856&pos=139. Läst 14 september 2025.
  12. ↑ ”Krig i fred”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27591&pos=140. Läst 14 september 2025.
  13. ↑ ”Sommarnöjen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12591&pos=142. Läst 15 september 2025.
  14. ↑ ”Djurgårdsteatern”. Aftonbladet: s. 3. 23 maj 1884. https://tidningar.kb.se/4ngk8zrg18gfg39/part/1/page/3. Läst 15 september 2025.
  15. ↑ ”Herr Garat”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12594&pos=144. Läst 15 september 2025.
  16. ↑ ”Hyresgäst och husegare”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12597&pos=148. Läst 15 september 2025.
  17. ↑ ”Teater och musik: Djurgårdsteatern”. Aftonbladet: s. 3. 9 juli 1884. https://tidningar.kb.se/dxqtj76q2rh8c7l/part/1/page/3. Läst 15 september 2025.
  18. ↑ ”Lärkan”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12598&pos=149. Läst 15 september 2025.
  19. ↑ ”Djurgårdsteatern”. Aftonbladet: s. 3. 18 juli 1884. https://tidningar.kb.se/8slpd33l3wf1z7g/part/1/page/3. Läst 15 september 2025.
  20. ↑ ”Folkets gunstling”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12599&pos=150. Läst 15 september 2025.
  21. ↑ ”Teater och musik: Djurgårdsteatern”. Aftonbladet: s. 3. 21 juli 1884. https://tidningar.kb.se/p714tjj15ptbhdr/part/1/page/3. Läst 15 september 2025.
  22. ↑ ”Djurgårdsteatern”. Aftonbladet: s. 3. 9 augusti 1884. https://tidningar.kb.se/7rknc22k1bgzsv9/part/1/page/3. Läst 15 september 2025.
  23. ↑ ”Rospiggarne”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12601&pos=152. Läst 15 september 2025.
  24. ↑ ”Teater och Musik: Djurgårdsteatern”. Aftonbladet: s. 3. 27 augusti 1884. https://tidningar.kb.se/5phl901h1wg6dc4/part/1/page/3. Läst 15 september 2025.
  25. ↑ ”Tjufskyttarne”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P9956&pos=153. Läst 19 september 2025.
  26. ↑ ”Damer och husarer”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12603&pos=154. Läst 19 september 2025.
  27. ↑ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 oktober 1885. https://arkivet.dn.se/tidning/1885-10-21/6331B/2.
  28. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 maj 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-05-11/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-05-11&to=1889-05-11. Läst 28 juli 2015.
  29. ↑ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024.
  30. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015.
  31. ↑ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.
  32. ↑ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.
  33. 1 2 ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 maj 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-05-03/8619a/3. Läst 5 mars 2016.
  34. ↑ ”Offentliga nöjen: Kungl. Dramatiska teatern”. Stockholms dagblad: s. 2. 25 augusti 1895. https://tidningar.kb.se/n60fbdq04d6c8wn/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024.

Vidare läsning

Externa länkar