Verksamhet
Helmi Bieses tidiga landskap grundade sig på 1880-talets realism och utomhusmåleri. Hon debuterade på Konstnärsgillets i Finland utställning 1891 i Ateneum. Därmed anslöt hon sig till den oppositionella konstnärsgenerationen, vars tolkning av landskapsmåleriet fick en företrädare i henne. Tydligen fick hon genom ”Berndtsons skola” kontakt med tidningen Päivälehti och den grupp av konstnärer som stod bakom tidningens julalbum Nuori Suomi, som utkom första gången 1891. Hon liksom hennes studiekamrat Väinö Blomstedt gjorde illustrationer för albumet. Genom gruppen kom hon att röra sig bort från symbolismen. Med intryck från japansk konst använde hon ofta Kakemono-formatet och betonade enhetliga, böjliga linjer i sin nationella landskapsestetik.
Hennes genombrottsverk blev Vinterutsikt från Pyynikki ås, med vilket hon ställde upp i statens landskapsmåleritävling 1901. Verkets rötter förefaller vara i Eero Järnefelts men också i Fanny Churbergs verk. Särskilt hennes landskap i kraftig storm för tankarna till Churberg. Hennes landskapsmåleri var av stor betydelse under åren kring sekelskiftet 1900. Man kunde utgående från hennes stora, kraftiga landskap dra slutsatsen att hon var en självmedveten konstnärstyp. I själva verket var hon tillbakadragen och anspråkslös. Familjen och teckningsläraryrket tog en stor del av hennes tid. Havsstränder som motiv intog en stark ställning i hennes produktion och för tankarna till kollegan i samma konstnärsgrupp, Venny Soldan-Brofeldt. Till hennes motiv hörde även personporträtt men hennes intresse för dem avtog under 1890-talet. Hon målade också ovanligt stora blomstermålningar. På 1910-talet målade hon ofta landskap i vinterns klara ljus och utvecklade dem genom nya, klara färger och friare penselföring. Färgskalan blev renare och sättet att måla fick impressionistiska drag. Senare närmade hos sig samtidens konventioner.
Helmi Biese ställde ut sina verk på Konstnärsgillets utställning 1901. Hon deltog 1901-1902 på Wiener Sezessions nordiska utställning tillsammans med finska Akseli Gallen-Kallela, Albert Edelfelt och Hugo Simberg. Hon deltog även i den första utställningen av kvinnliga konstnärer som arrangerades på Ateneum 1905. Hon företog en studieresa till Sverige och Danmark 1914. Under resan bekantade hon sig med konstindustriella utställningar och annat konstutbud. Efter år 1919 började hennes konstnärliga aktivitet avta och hon deltog endast sällan i allmänna utställningar. Hennes första retroaktiva utställning ordnades år 1920 i Salon Strindberg och var en publikframgång. Konstkritikerna ansåg dock att hon var för gammaldags. Åren 1922 och 1924 ställde hon ut tillsammans med Santeri Salokivi. Hennes produktion har till största delen kommit i privat ägo och hon har därför till en del fallit i glömska. Kort efter hennes död ordnades 1935 en retrospektiv utställning i Helsingfors. År 2006 hade Tavastehus konstmuseum en utställning av hennes verk. Hösten 2025 visas några av hennes verk på Buffalo AKG Art Museum.
Helmi Biese undervisade i teckning i 1892-1895 i Borgå gymnasium, 1896-1897 i Svenska fruntimmersskolan i Uleåborg och Oulun suomalainen tyttökoulu samt 1898-1920 och 1925-1926 i Helsingfors hantverksskola.
Helmi Biese är representerad på Finlands nationalgalleri Ateneum i Helsingfors. och i Tammerfors konstmuseum.
