Gams flyttade 1899 till Zürich med sina föräldrar där han studerade vid Zürichs universitet under bland andra Carl Schröter, Albert Heim och Arnold Heim och han doktorerade 1918 med avhandlingen Prinzipienfragen der Vegetationsforschung ("Vegetationsforskningens principfrågor"), i vilken han bland annat införde begreppet synusium. Därefter skrev han, som medarbetare till Gustav Hegi, ungefär en tredjedel av det tolv band stora verket Illustrierte Flora von Mittel-Europa ("Illustrerad flora över Mellaneuropa"). 1928 flyttade han till Innsbrucks universitet där han blev ordinarie professor 1949. Han företog flera forskningsresor, bland annat till Ryssland och Skandinavien. 1956 valdes han in i Vetenskapsakademien Leopoldina. Efter sin pensionering 1964 fortsatte han sitt värv med utgivningen av Kleine Kryptogamenflora ("Liten kryptogamflora"), av vilken han skrev de fyra delar som inte behandlar svampar.
1931/32: Die klimatische Begrenzung von Pflanzenarealen und die Verteilung der hygrischen Kontinentalität in den Alpen. I Zeitschr. Ges. Erdkunde Berlin 1931: 321–346, 1932: 52-68, 178–198.
1939: Die Hauptrichtungen der heutigen Biozönotik. I Chronica Botanica 5 (2/3). Leiden.
1939: Carl Schröter und seine vegetationskundliche Schule. I Der Biologe 8 (6). München.
1940: Kleine Kryptogamenflora von Mitteleuropa Band I: Die Moos- und Farnpflanzen (Archegoniaten). Kleine Kryptogamenflora von Mitteleuropa 1, sid 1–184
1943: Der Sanddorn (Hippophae rhamnoides) im Alpengebiet. I Beih. Bot. Centralbl. 62, Abt. B: 68-96.
1947: Das Ibmer Moos. Jahrbuch des Oberösterreichischen Musealvereines 92, sid. 289–338
1948: Besprechungen. Österreichische Botanische Zeitschrift = Plant Systematics and Evolution 94, sid. 295–299, med Lothar Geitler och K. Höfler
1948: Die Fortschritte der alpinen Moorforschung von 1932 bis 1946. Österreichische Botanische Zeitschrift = Plant Systematics and Evolution 94, sid. 235–264
12flera författare, Biographisches Lexikon zur Geschichte der böhmischen Länder, R. Oldenbourg Verlag och Collegium Carolinum, och , Biographisches Lexikon zur Geschichte der böhmischen Länder-ID: 3993, läst: 27 oktober 2025.[källa från Wikidata]