Hermann Conring

Hermann Conring
Född9 november 1606
Norden, Tyskland
Död12 december 1681 (75 år)
Helmstedt, Tyskland
Andra namnIrenaeus Eubulus, Fortunatus, Ludwig von Monte Sperato, Cyriacus Thrasymachus, Eberhard Wassenberg och Hector I. Mithob
Medborgare iTyskland och Sverige
Utbildad vidHelmstedts universitet
SysselsättningRättshistoriker, historiker, filolog, vitter, politiker, universalgeni, livmedikus, hovråd, jurist, filosof, teolog, universitetslärare, läkare, publicist
ArbetsgivareHelmstedts universitet
BarnElisabeth Sophia von Reichenbach (f. 1642)
Hermann Johann Conring (f. 1644)
Maria Sophia Schellhammer (f. 1647)
FöräldrarHermann Conring
Redigera Wikidata

Hermann Conring, född den 9 november 1606, död den 12 december 1681, var en tysk vetenskapsman.

Conring studerade teologi och medicin i Leiden, blev 1632 professor i naturfilosofi vid universitetet i Helmstedt, men övergick 1637 till medicinska fakulteten där. Ludvig XVI visade stor beundran för Conring, och drottning Kristina utnämnde honom till sin första livläkare 1650-1651. Conring åtnjöt högt internationellt erkännande även för sina juridiska kunskaper.

Bland Conrings medicinska arbeten märks särskilt De sanguinis generatione et motu naturali (1643), som befordrade spridningen av William Harveys uppfattning om blodomloppet. Inom juridiken märks främst hans värdefulla översikt De origine juris germanici (1643).