Kapronsyra

	Kapronsyra
Systematiskt namn	Hexansyra
Övriga namn	Hexoinsyra, hexylsyra, butylättiksyra, pentylmyrsyra, ; 1-pentankarboxylsyra; C6:0 (Lipidtal)
Kemisk formel	C6H12O2
Molmassa	116,160 g/mol
Utseende	Oljig vätska
CAS-nummer	142-62-1
SMILES	CCCCCC(=O)O
Egenskaper
Densitet	0,929 g/cm³
Löslighet (vatten)	10,82 g/l (20 °C)
Smältpunkt	-3,4 °C
Kokpunkt	205,8 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704	1 3 0
LD50	3 g/kg (råtta, oralt)
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kapronsyra eller hexansyra är är karboxylsyran som härrör från hexan med den kemiska formeln CH₃(CH₂)₄COOH. Den är en mättad fettsyra, som i förening med glycerol förekommer i olika fettämnen, till exempel i smör och kokosfett. Kapronsyran är en färglös oljig vätska med en lukt som är fet, ostliknande, vaxartad och som den hos getter eller andra ladugårdsdjur.

Förekomst

Kapronsyra är en fettsyra som finns naturligt i olika animaliska fetter och oljor, och är en av de kemikalier som ger den sönderfallande köttiga fröskalet av ginkgo dess karakteristiska obehagliga lukt. Den är också en av komponenterna i vanilj och ost.

Två andra syror är uppkallade efter getter: kaprylsyra (C8) och kaprinsyra (C10). Tillsammans med kapronsyra står de för 15 procent av fettet i getmjölk.

Användning

Den primära användningen av kapronsyra är vid tillverkning av dess estrar för användning som artificiella smakämnen och vid tillverkning av hexylderivat, såsom hexylfenoler. Salter och estrar av kapronsyra är kända som kaproater eller hexanoater. Flera progestinmediciner är kaproatestrar, såsom hydroxiprogesteronkaproat och gestonoronkaproat.

Kapronsyra, kaprylsyra och kaprinsyra (kaprinsyra är ett kristall- eller vaxliknande ämne, medan de andra två är vätskor) används inte bara för att bilda estrar, utan används också ofta "prydligt" i: smör, mjölk, grädde, jordgubbar, bröd, öl, nötter och andra artificiella smaker.

Kapronsyra och kaprylsyra spelar en avsevärd roll, då deras närvaro i smör kan användas för att konstatera förfalskning av detta, eftersom de saknas eller förekommer i mycket liten mängd i de fettämnen, som vanligen används för förfalskning, med undantag för kokosfett.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Caproic acid, 24 februari 2024.

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Noter

1 2 3 4 5 6 The Merck Index: An Encyclopedia of Chemicals, Drugs, and Biologicals (11th ed.), Merck, 1989, ISBN 091191028X
↑ Record in the GESTIS Substance Database of the Institute for Occupational Safety and Health
↑ ”Ginkgo.html”. Arkiverad från originalet den 26 december 2008. https://web.archive.org/web/20081226065433/http://scidiv.bcc.ctc.edu/rkr/ginkgo/Ginkgo.html. Läst 8 mars 2007.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kapronsyra.
Bilder & media

[Merck-1] 1 2 3 4 5 6 The Merck Index: An Encyclopedia of Chemicals, Drugs, and Biologicals (11th ed.), Merck, 1989, ISBN 091191028X

[GESTIS-2] Record in the GESTIS Substance Database of the Institute for Occupational Safety and Health

[3] ”Ginkgo.html”. Arkiverad från originalet den 26 december 2008. https://web.archive.org/web/20081226065433/http://scidiv.bcc.ctc.edu/rkr/ginkgo/Ginkgo.html. Läst 8 mars 2007.