| Luddtåtel | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Luddtåtlar Holcus |
| Art | Luddtåtel H. lanatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Holcus lanatus | |
| Auktor | Carl von Linné |
Luddtåtel (Holcus lanatus), även kallat ludet honingsgräs, är ett mångårigt gräs.
Det träffas på mycket olika mark, på sandiga och något fuktiga ängar och betesmarker,, även i torr ängsmark och skogsbryn, på vägkanter och åkerrenar.
Det förekommer i synnerhet över de yngre formationerna på Gotland, Öland och i Skåne ganska ymnigt, i de övriga kustlandskapen här och där,, och upp längs södra Norrlands kustland, men är i de inre västliga landskapen sällsynt.
Utefter Norges kust förekommer det ungefär upp till Romsdalen (i jämhöjd med Sundsvall). I södra Finland finns den förvildad.
Linné föreslog att försöka så detta gräs på ängar. Det har även odlats, och är åtminstone i de södra landskapen på mullrik sandjord ett av de bästa fodergräsen, såväl genom sin rika avkastning som smaklighet för all slags boskap. Det blommar i juni och juli, samt ger mogna frön i juli eller augusti och bör skördas vid börjande blomning.