| |||
 HMS Hugin som museifartyg i Göteborg, i september 2010. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typ | Patrullbåt | ||
| Varv | Bergens Mekaniske Verksted Westermoen Hydrofoil | ||
| Efter | Kaparen-klass | ||
| Fartyg tillhörande klassen | P151 – P166 | ||
| Tekniska data | |||
| Deplacement | 120 / 150 ton | ||
| Längd | 33,6 meter | ||
| Bredd | 6,3 meter | ||
| Djupgående | 1,7 meter | ||
| Framdrift | |||
| Huvudmaskin | Två MTU 672 > MB820V dieselmotorer (2 700 kW) 2 x 3500 hk | ||
| Beväpning | |||
| Bestyckning | 1 x 57 mm APJ 7102 6 x Robot 12 4 x antiubåtsgranatkastare sjunkbomber | ||
Hugin-klass var en klass av patrullbåtar som tillhörde svenska flottan. De 16 fartygen i klassen byggdes under åren 1975-1982 i Norge. Huvuduppgifterna var anfalls-, minerings-, eskort- samt spaningsföretag. Dessa fartyg försågs ursprungligen med renoverade motorer från Plejad-klass, lägsta fart sju knop medförde speciell manövrering i hamn. Alla fartygen var försedda med det digitala eldledningssystemet ArtE 726, speciellt utvecklat för mindre attackfartyg samt en skrovfast hydrofon av typ fiskesonar för ubåtsjakt. Alla fartyg modifierades med antiubåtsgranatkastare M/84 typ Elma. Beväpning var 6 stycken Robot 12, eller 24 minor/sjunkbomber, samt en 57 mm allmålskanon. På båtar som senare modifierade till Kaparen-klass tillkom nytt lågfartsmaskineri samt släphydrofon. Besättningen var inledningsvis 18-20 personer fördelat på 6-8 officerare och 12 värnpliktiga.
Hugin-klassen har stora likheter med det norska Sjøforsvarets Hauk-klass som utvecklades samtidigt och även byggdes på samma varv i Norge
