Humtank är en nationell tankesmedja för humaniora och ett samarbete mellan flera olika universitet i Sverige. Tankesmedjan lanserades 3 april 2014 som ett samarbete mellan från början tolv, senare fjorton lärosäten, och syftet är att verka forskningspolitiskt, delta i samhällsdebatten och påverka allmänhetens uppfattning av humaniora.
De universitet och högskolor som medverkar i tankesmedjan är Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Då Humtank bildades medverkade även Högskolan i Halmstad, tidigare har även Högskolan Dalarna, Högskolan i Skövde och Luleå tekniska universitet funnits med i samarbetet.
Humtank har sedan tankesmedjan lanserades gjort ett flertal massmedieinspel i debatter om humaniora, forskning och utbildning, bland annat i Dagens Nyheter om humanisters möjligheter att föra ut sin kunskap, i Svenska Dagbladet om de ekonomiska villkoren för humanistisk utbildning och i Upsala Nya Tidning om vikten av en ny maktutredning. Humtank är aktivt på Bluesky, LinkedIn och Facebook.
Humtank medverkar årligen med seminarier och debatter dels under politikerveckan i Almedalen och dels på Bokmässan i Göteborg.
Sedan 2015 har tankesmedjan årligen delat ut Humtankpriset till framstående humanister som för humanistiska kunskaper utanför akademin.
2025 års pristagare var Ylva Byrman, Susanna Karlsson, Emmy Rasper och Henrik Rosenkvist (radioprogrammet Språket som sänds i P1, Sveriges Radio).
2024 års pristagare var Sverker Sörlin.
2023 gick priset till Annelie Bränström-Öhman.
2022 gick priset till Lars Strannegård.
2021 gick priset till Magnus Bremmer.
2020 års pristagare var Kungliga biblioteket.
2019 gick det till Jonna Bornemark.
2018 gick det till Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg för deras arbete med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
2017 gick priset till Ida Östenberg.
2016 gick priset till Mohammad Fazlhashemi.
2015 var pristagaren Sharon Rider
2025 släpptes rapport #9 – "Humaniora i professionsutbildningar – kunskap för komplexa yrken", som är en kartläggning av vilka humanistiska ämnen som finns i tre olika professionsutbildningar som inte klassas som humanistiska.
2024 släpptes ingen rapport utan istället idéskriften Humanioras betydelse, i samband med Humtanks 10-årsjubileum, där humanioras betydelse diskuteras i ett antal essäer.
2023 släpptes rapport #8 – "Forskningsförmedling – en humanistisk paradgren", där lärosätenas förutsättningar för forskningsförmedling belyses.
2022 släpptes rapport #7 – "Humaniorastrategier i Sverige", där olika lärosätens strategier för humaniora sammanfattas och diskuteras.
2021 släpptes rapport #6 – "Humaniora i skolan. De humanistiska ämnenas plats och villkor i den svenska gymnasieskolan och i grundskolans högre år", som uppmärksammar humanioras roll i skolan
2019 släpptes rapport #5 – "Humaniora i samhället. Om behovet av ett breddat samverkansbegrepp", samverkan mellan forskning och näringsliv ser olika ut för humaniora jämfört med många andra forskningsfält.
2018 släpptes rapport #4 – "Kunskapens nya arenor. Humanistiska utbildningar i ett föränderligt samhälle", rapporten fokuserar på hur humanistisk utbildning bedrivs.
2018 släpptes rapport #3 – "Den ljusnande framtid. Om arbetslivsanknytning i humanistisk utbildning", vilken fokuserar på vikten av att lärosätenas har ett nära samarbete med arbetsmarknaden aktörer.
2017 släpptes Humtanks andra rapport – "På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden". Den fick stort massmedialt genombrott, till exempel i Lundagård och i Dagens Samhälle.
2016 släppte Humtank sin första rapport – "Humanioras pris och värde: resurser och utbildningskvalitet".