| Hylinge | |
| Herrgård | |
 Hylinge i juli 2010 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Söderköping |
| Koordinater | 58°27′57″N 16°09′37″Ö / 58.46583°N 16.16028°Ö |
Hylinge är en herrgård i Västra Husby socken, Söderköpings kommun.
| Hylinge | |
| Herrgård | |
Hylinge i juli 2010 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Söderköping |
| Koordinater | 58°27′57″N 16°09′37″Ö / 58.46583°N 16.16028°Ö |
Hylinge är en herrgård i Västra Husby socken, Söderköpings kommun.
Under Fredrik Georg Strömfelts (1738–1814) ägande fullbordades antagligen år 1788 huvudbyggnaden efter ritningar troligen av Olof Tempelman eventuellt i samarbete med Erik Palmstedt. Byggmästare var Anders Sundström från Nyköping. Huvudbyggnaden är i tre våningar och souterain åt trädgården samt två flygelbyggnader, allt av sten. Stenhuset från 1600-talets mitt finns kvar som en flygel till nuvarande huvudbyggnad.
Hylinge är känt sedan 1300-talet. En tid under 1500-talet löd det under Askeby kloster. Den äldsta kända ägare därefter till Hylinge eller Hyllinge, som namnet skrevs under 1700-talet, är presidenten Anders Gyldenklou (1602–1665). Därefter hans son överstelöjtnanten David Gyldenklou (1629–1686) och vidare 1683 dennes broder, assessorn Jakob Gyldenklou (1636–1692). Ägdes senare av de två sistnämndes syster Catharina Gyldenklou (1643–1696), som i sitt första gifte hade presidenten Nils Appelgren (1630–1677). Efter deras död tillhörde egendomen deras son, översten Anders Appelgren (1670–1716). Han dog ogift i Moskva år 1716, då Hylinge dels ärvdes och dels utlöstes av systern Elsa Appelgren (1665–1741) och hennes man friherre Jacob Burensköld (1655–1738), tillhörde därefter dottern Mariana Johanna Burensköld (1694–1774), som var gift med generalmajoren, friherre Claus Filip von Schwerin (1689–1748). Vid denna tid tillhörde egendomen det burensköldska fideikommisset.
Senare ägdes Hylinge av riksrådet, greve Jacob Philip von Schwerin (1719–1779), som 1779 såldes till konteramiralen och landshövdingen, greve Fredrik Georg Strömfelt (1738–1814), vilken jämte sin första fru Anna Magdalena Wachtmeister af Björkö (1746–1782) stiftade egendomen jämte underliggande 243⁄8 mantal till fideikommiss för sin ätt, genom förordnande den 20 april 1782. Efter fideikommisstiftarens död 1814 tillföll egendomen sonen justitierådet, greve Hans Fredrik Harald Strömfelt samt efter dennes död 1837, sonen greve Fredrik Knut Harald Strömfelt. Varefter gården var i släkten Strömfelts ägo fram till 1966 då siste fideikommissarien ryttmästaren Carl Strömfelt avled. Ägandet övergick sedermera till dennes brorson majoren Carl Haraldsson Strömfelt.