Ikea

Ikea Group
Ikea logo.svg
TypStiftelse
HuvudkontorNederländerna Leiden, Nederländerna
NyckelpersonerLars-Johan Jarnheimer
Styrelseordförande
Jesper Brodin
Koncernchef VD
BranschDetaljhandel
ProdukterMöbler Hemelektronik
Antal anställda~170 000 – 2021
Historik
Grundat1943 (83 år sedan)
GrundareIngvar Kamprad
Ekonomi
Omsättning▲ € 39,065 miljarder
Rörelseresultat▲ € 2,51 miljarder
Vinst efter skatt▲ € 1,817 miljarder
Tillgångar▲ € 54,889 miljarder
Eget kapital▲ € 42,828 miljarder
Struktur
ÄgareStichting Ingka Foundation
ModerbolagIngka Holding B.V.
Övrigt
Webbplatswww.ikea.com
FotnoterStatistik från verksamhetsåret 2019.
Redigera Wikidata

Ikea Group, av företaget skrivet IKEA Group, är ett multinationellt möbelföretag, som grundades i Sverige år 1943 av Ingvar Kamprad som ett postorderföretag. Företaget ägs av en stiftelse i Nederländerna, men styrs alltjämt av familjen Kamprad. Under verksamhetsåret 2019 omsatte Ikea-koncernen mer än 39 miljarder euro och hade en personalstyrka på över 166 200 personer. Huvudkontoret för Ikea-koncernen ligger i Leiden, Nederländerna.

Historia

Huvudartikel: Ikeas historia
Akronymen bakom namnet Ikea.

Företaget grundades 1943 av Ingvar Kamprad när han var sjutton år gammal. Från början såldes fröer, julkort, fotoramar, klockor, reservoarpennor, smycken, nylonstrumpor, plånböcker, kulspetspennor och annat som Kamprad kom över. Möbler började säljas på postorder 1948 och från 1955 började egendesignade möbler säljas.

Namnet Ikea valdes av grundaren Ingvar Kamprad och är en akronym för Ingvar – Kamprad – Elmtaryd – Agunnaryd. Här är Elmtaryd en äldre stavning för gården Älmtaryd där Kamprad växte upp. Gården är belägen i socknen Agunnaryd i Småland, nära Ljungby.

Från början sålde Kamprad varorna per postorder, men 1953 öppnade han en affär i Älmhult. Nära den gamla affären uppfördes senare ett större varuhus, som stod klart 1958 och fick stå som modell när man började bygga fler varuhus runt om i Sverige. Det första varuhuset utanför Sverige – och tillika Ikeas andra varuhus – öppnades 1963 i Nesbru, strax utanför Oslo.

Sedan 2025 är Ikea en del av Sveriges kulturkanon.

Varuhus och produkter

Länder med Ikea-varuhus.
  Befintliga varuhus
  Planerade varuhus
  Stängda varuhus mars 2022

Anställda och leverantörer

Verksamhetsåret 2015 hade Ikea-koncernen 978 leverantörer i 50 länder med ungefär 600 000 anställda.

Produktnamn

Ikeas produkter får sina namn från olika ordgrupper. Textilier får skandinaviska flicknamn, bäddlinnen namnges efter växter och stolar efter skandinaviska pojknamn. Andra exempel på ord som används som produktnamn är dagar, månader och svenska slanguttryck. I vissa fall namnges alla produkter i samma serie med samma namn, exempelvis Duktig som är en grupp leksaker.

Varuhus

Verksamhetsåret 2015 fanns totalt 328 Ikeavaruhus i 43 länder och territorier. Av dessa varuhus drivs cirka 40 av externa franchisetagare i bland annat Mellanöstern, spanska öarna och på delar av den asiatiska marknaden.

De fem största försäljningsländerna är Tyskland 14 %, USA 14 %, Frankrike 8 %, Storbritannien 7 % och Italien 5 %.

Svensk mat

På de flesta Ikea-varuhus finns en restaurang där man säljer svensk mat, däribland köttbullar. Ikea har kommit att bli en av de största exportörerna av förädlade livsmedel från Sverige.

I Sverige, liksom i andra länder, finns det en matbutik i anslutning till utgångskassorna, en så kallad Swedish Food Market. I butikerna finns ett urval av klassisk svensk husmanskost, såsom sill, knäckebröd, julmust och så vidare. Flertalet produkter säljs under Ikeas eget varumärke, Ikea Food.

Utanför kassorna, ofta i anslutning till Swedish Food Market, finns även en så kallad 'Bistro'. Där säljs ett mindre urval snabbmatsprodukter. Sortimentet varierar från land till land, i Sverige har femkronorskorven nått viss berömmelse. Korven började säljas 1983 i Linköping, efter ett initiativ från en medarbetare.

I Sverige fanns 2016 totalt 20 varuhus. För en lista över Ikeas varuhus, se Lista över Ikeavaruhus.

Världens fem största Ikea-varuhus 2015

  1. Goyang, Sydkorea: 164 000 m²
  2. Huddinge Kungens kurva, Sverige: 63 200 m²
  3. Gwangmyeong, Gyeonggi, Sydkorea, 59 000 m²
  4. Shanghai Pudong, Kina: 49 400 m²
  5. Shenyang, Kina: 47 000 m²

Marknadsföring

Enligt professor Sara Kristoffersson sägs det ibland att "Ikeas framgång beror på platta paket och billiga produkter". Men Ikea producerar inte bara produkter utan även historier om sortimentet, företaget, Sverige och svenskhet. Enligt Kristoffersson är företaget en föregångare inom corporate storytelling, och att det, tillsammans med att Sverigebilden har varit effektiv i marknadsföring, har varit viktiga förklaringar till Ikeas framgångar.

Det sägs också ibland att "Per Albin Hansson skapade folkhemmet. Ingvar Kamprad möblerade det."

Katalog

Från 1951 och fram till och med 2021 gav IKEA ut sin årliga IKEA-katalog med inspiration och produktpresentationer . IKEA-katalogen brukar beskrivas som världens mest spridda/lästa katalog och var under många år en av världens största kommersiella trycksaker sett till upplaga. Våren 2015 trycktes katalogen på 34 språk och i 219 miljoner exemplar. För att producera pappret till 2015 års Ikea-katalog krävdes uppskattningsvis 2 000–2 500 hektar skogsmark.

Ekologisk hållbarhet, miljöanpassning och arbetsvillkor

Ikea har under lång tid profilerat sig som ett företag med höga ambitioner inom miljömässig och social hållbarhet. Samtidigt har företaget återkommande kritiserats av forskare, miljöorganisationer och fackliga aktörer för att verksamhetens affärsmodell och leverantörskedjor i praktiken motverkar dessa ambitioner.

År 2023 meddelade Ikea att man för att minska sitt klimatavtryck från tillverkning av spånskivor byter från fossilbaserat till biobaserat lim. Denna del av tillverkningen anges hittills ha varit 5 procent av den totala värdekedjans klimatavtryck, där målet anges vara att minska användningen av fossilbaserat lim med 40 procent och därmed utsläppen av växthusgaser från lim med 30 procent till verksamhetsår 2030. Sett i ett helhetsperspektiv innebär Ikeas åtgärd dock en mycket begränsad påverkan på Ikeas totala utsläpp och resultatet är en total reduktion på omkring 1–2 procent av koncernens samlade utsläpp.

Forskare och debattörer har pekat på en inneboende konflikt mellan Ikeas affärsmodell – storskalig produktion, låga priser och hög omsättning av varor – och långsiktig hållbarhet. Kritiken går ut på att effektivare produktion och bättre materialval inte nödvändigtvis leder till minskad total miljöpåverkan när den totala konsumtionen samtidigt ökar. Företaget har till och med kallats för vår tids minst hållbara företag.

Skogsbruk och avskogning

Ikea är en av världens största användare av trä. Miljöorganisationer har vid flera tillfällen kritiserat företaget för bristande kontroll över sitt virkesursprung. Greenpeace och Environmental Investigation Agency har publicerat rapporter där leverantörer kopplade till Ikea anklagas för avverkning i skyddsvärda och gamla skogsområden, bland annat i Rumänien. Kritiken har särskilt gällt otillräcklig spårbarhet och beroende av certifieringssystem som enligt organisationerna inte alltid garanterar hållbart skogsbruk.

År 2024 publicerade miljöorganisationen Greenpeace en granskning som hävdar att möbler/trä kopplat till Ikea tillverkats av trä från högt skyddsvärda skogar i Rumänien, inklusive områden med stark naturvårdsstatus. Greenpeace i Central- och Östeuropa publicerade även 2025 uppföljande material där organisationen hävdar att tillverkare kopplade till Ikea fortsatt tar virke från skogar med höga naturvärden, inklusive områden som enligt miljörörelsen borde vara undantagna från avverkning. Samtidigt kritiseras hur gränsen dras för vad som klassas som tillräckligt skyddade skogsområden.

Klimatpåverkan

Ikea uppger i sin hållbarhetsrapportering att koncernen har minskat sitt klimatavtryck och arbetar för att sänka klimatpåverkan per produkt, men kritiker har invänt att företagets totala klimatpåverkan fortsatt är mycket stor eftersom affärsmodellen bygger på stora volymer, global produktion/logistik och hög omsättning av varor (”fast furniture”), vilket kan motverka effektiviseringar. Denna invändning kan sättas i relation till forskning om rebound-effekten, där effektiviseringar delvis kan ätas upp av ökad konsumtion och/eller ökad produktion.

Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter

Fackliga organisationer och journalister har återkommande rapporterat om problem i delar av Ikeas globala leverantörskedja, inklusive låga löner, långa arbetstider och begränsade fackliga rättigheter. Även i vissa detaljhandelsled har konflikter och strejker förekommit, där anställda krävt bättre arbetsvillkor och bemanning. En granskning (bl.a. av Disclose) hävdade att belarusiska företag som arbetat för Ikea hade kopplingar till tvångsarbete i straffkolonier, inklusive politiska fångar. Ikea svarade att man tog uppgifterna på allvar och att man undersökte, men att man då inte hade bevis som styrkte anklagelserna.

År 2000 lanserades Iway, Ikeas uppförandekod för leverantörer. I den anges minimikrav vad gäller miljö, social påverkan och arbetsförhållanden. Oberoende granskning pekar på behovet av transparens och djupare mätning av Iway:s verkliga effekter. Fackliga organisationer har efterfrågat mer verifierbara data om faktisk efterlevnad och vill ha mer insyn i hur Iway kontrolleras i praktiken.

Kemikalier och produktinnehåll

Ikea har kritiserats för användning av kemikalier i textilier och möbler, bland annat flamskyddsmedel och andra ämnen som senare fasats ut eller begränsats inom EU. Även om företaget på senare år drivit på för utfasning av exempelvis PFAS-ämnen, har externa granskare pekat på att tillsyn och transparens kring kemikalieinnehåll länge varit otillräcklig.

Ägarstruktur och skatteupplägg

Huvudartikel: Ikea-sfären

Ikea har en komplex koncernstruktur som ofta beskrivits som väldig skatteeffektiv och företaget har anklagats för att minimera sin skatt. År 2011 avslöjades det att 100 miljarder kronor gömts undan i en hemlig stiftelse i skatteparadiset Liechtenstein. Ikea-konceptet (varumärke och franchiserättigheter) ägs av Inter Ikea Systems B.V. i Nederländerna, som tar ut franchiseavgifter (royalties) från varuhusen. Den största franchisetagaren, Ingka Group, driver merparten av varuhusen globalt och uppger att koncernen ägs av den nederländska stiftelsen Stichting INGKA Foundation.

Ägandet av Inter Ikeasfären är i sin tur knutet till Inter Ikea Foundation i Liechtenstein. Kombinationen av stiftelseägande och nederländska holding- och licensbolag har av finanspress och forskare beskrivits som ett sätt att både säkra kontroll över företaget och minimera beskattning genom interna royaltyflöden.

Upplägget har även varit föremål för granskning. EU-kommissionen har utrett nederländska skattebesked (tax rulings) till Inter Ikea Systems B.V. med misstanke om att bolaget kan ha fått betala lägre skatt än vad som annars varit fallet, vilket aktualiserat frågor om transparens och aggressiv skatteplanering. Granskningen av Ikeas pågår fortfarande och det är oklart när arbetet kommer att avslutas.

Inom Ikea-sfären finns tre grenar:

Kritik mot Ikea

Byggandet av nya Ikea-varuhus har flera gånger lett till kontroverser. Ibland har historiskt värdefulla byggnader rivits, vilket lett till konflikter med föreningar och experter. Bland annat planerades en modernistisk byggnad ritad av den kände arkitekten Marcel Breuer att rivas. I ett annat fall fick Ikea beviljat, och genomfört, rivandet av ett antal historiskt värdefulla byggnader i New York för att bereda plats för en parkeringsplats; åtgärden stämplades som "skamlig" av Simeon Bankoff, ordförande för Historic Districts Council. 2012 framkom i Uppdrag granskning att Ikeas dotterbolag Swedwood låtit avverka skog i områden av ryska Karelen. Skogen var certifierad av den internationella skogsvårdsorganisationen Forest Stewardship Council (FSC), som ska skydda unika skogar. Bakom kritiken låg bland annat nätverket Skydda skogen och Svenska Naturskyddsföreningen. Uppdrag gransknings program kritiserade för felaktigheter.

Norska politiker kritiserade 2005 Ikea för att "stödja kvinnoförtrycket i muslimska länder" genom att avstå från att avbilda kvinnor i de monteringsanvisningar som medföljer möblerna. Ikeas norska informationschef, Camilla Lindemann, försvarade ställningstagandet genom att hänvisa till "kulturell hänsyn", medan den svenska informationschefen Fredrik Wahrolén helt tillbakavisade kritiken och hävdade att kvinnor förekommit i manualerna sedan 1987 och att samma manualer används i alla länder. 2012 kom det fram att bilderna i Ikeakatalogen hade anpassats för den saudiska marknaden genom att de flesta kvinnor hade retuscherats bort.

Ikea hade under sin expansionsperiod frå 1960-talet och framåt produktion och leverantörer i flera länder som vid tiden styrdes av diktaturer eller auktoritära regimer. Detta har i efterhand lett till omfattande granskningar och kritik, särskilt kring arbetsvillkor, statlig kontroll och risken för tvångsarbete i leverantörsled.

Östtyskland (DDR)

Under 1970- och 1980-talen var Ikea en betydande köpare av möbler från Östtyskland (DDR), en kommunistisk diktatur. Journalister och forskare som gått igenom Stasi-arkiven har visat att delar av den östtyska möbelindustrin använde politiska fångar som arbetskraft. År 2012 rapporterade flera internationella medier att Ikea medgav att företaget saknat tillräcklig kontroll över leverantörerna i DDR och bad om ursäkt för att tvångsarbete kan ha förekommit i leverantörsled. Senare har Ikea bidragit ekonomiskt till kompensationsinsatser kopplade till tvångsarbete under DDR-tiden.

Rumänien under Nicolae Ceaușescu

Ikea hade även leverantörer i Rumänien under Nicolae Ceaușescus kommunistiska diktatur. Granskningar baserade på arkiv från den rumänska säkerhetspolisen Securitate har pekat på att affärer med västerländska företag, däribland Ikea, kunde gynna säkerhetstjänsten ekonomiskt. Ikea har uppgett att företaget inte medvetet haft affärsrelationer med säkerhetspolisen, men har samtidigt erkänt att dokumentationen från perioden är bristfällig och att full insyn i hur betalningar användes saknades.

Belarus

På 2010- och 2020-talen har Ikea kritiserats för indirekta kopplingar till produktion i Belarus, som styrs av en auktoritär regim. Granskande journalister har hävdat att underleverantörer i Belarus använt fängelsearbete i tillverkning av komponenter som ingått i produkter avsedda för Ikea. Möbelföretaget har i samband med avslöjandena meddelat att man avbrutit eller fasat ut samarbeten i landet och betonat att tvångs- eller fängelsearbete strider mot företagets uppförandekod.

Efterföljande policyarbete och kritik

Som en följd av tidigare avslöjanden har Ikea utvecklat mer omfattande uppförandekrav för leverantörer (IWAY), stärkt revisionsprogram och ökat fokus på mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Kritiker har dock fortsatt att ifrågasätta hur effektiv tillsynen är i praktiken, särskilt i länder med svag rättsstat och begränsad insyn.

Kritik kopplad till Ryssland (2022–)

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 pausade Ikea sin detaljhandel, produktion och export/import i Ryssland. Samtidigt riktades kritik mot Ikea för att koncernens största franchisetagare, Ingka Group, fortsatte att driva de ryska MEGA-shoppingcentren, vilket innebar fortsatt ekonomisk verksamhet i landet. Under 2023–2024 avyttrade Ingka Group successivt sina ryska tillgångar, inklusive försäljningen av fjorton stycken MEGA-center samt ett lager nära Moskva, vilket enligt företaget innebar att den ryska verksamheten avslutades helt. Kritiker har dock pekat på att avvecklingen tog lång tid. I svensk mediegranskning våren 2022 ifrågasattes även om Ikea indirekt fortsatt använde ryskt virke via leverantörer efter handelsstoppet. Företaget avvisade uppgifterna och uppgav att allt inköp av ryskt trä upphört i april 2022. Vidare har Ikea kritiserats för att ha förnyat sitt varumärkesskydd i Ryssland efter att verksamheten pausats, vilket av kritiker tolkats som att möjligheten till en framtida återkomst hålls öppen. Företaget har svarat att åtgärden syftar till att förhindra varumärkeskapning.

En möbelhandlares testamente och Ikeaandan

År 1976 formulerade Ingvar Kamprad nio teser som sammanfattade hans gärning, organisation och den speciella "Ikeaanda" som enligt Kamprad genomsyrar företaget. Dokumentet innehåller sortimentsregler, strategiförklaringar och hans vision för företaget. Teserna lyder i punktform:

  1. Sortimentet – vår identitet
  2. Ikeaandan. En stark och levande verklighet
  3. Vinst ger oss resurser
  4. Att med små medel nå goda resultat
  5. Enkelheten är en dygd
  6. Linje annorlunda
  7. Kraftsamling – viktig för vår framgång
  8. Att ta ansvar – en förmån
  9. Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid!

Ikea har en intern utbildning, Ikea Way, där företagets chefer utbildas. Enligt Ikea skall utbildningen göra cheferna till ambassadörer för företaget för att slå vakt om den så kallade Ikeaandan.

Kritik mot Ikea-andan har återkommande handlat om att den fungerar som en starkt normerande kultur som riskerar att osynliggöra maktstrukturer och målkonflikter bakom ett värdebaserat språk om ”tillsammans”. Kritiker menar att värdegrunden ibland används som identitetsskapande berättelse snarare än som ett praktiskt verktyg för att hantera interna problem. Före detta medarbetare har använt metaforen ”sektmentalitet” för att beskriva den starka företagskulturen och interna lojaliteten.

Ikea Museum

Ikea Museum öppnade den 30 juni 2016 i Älmhult. Ikea Museum är medlem i Riksförbundet Sveriges museer.

Ikea vid Kungens kurva

Huvudartikel: Ikea Kungens kurva

Det andra varuhuset i Sverige, efter det i Älmhult, stod klart i Kungens Kurva söder om Stockholm 1965. Varuhuset karaktäriseras av en stor, rund byggnad, som har fått sin inspiration av Guggenheimmuseet i New York. Ikea kallades vid tiden för Ikéa och när bygget stod klart pågick en namnstrid inom företaget. Det slutade med att varuhuset fick två olika skyltar, från söder var texten Ikea medan det från norr var Möbel-Ikea. På grund av ett elfel i en av skyltarna drabbades Ikea av en brand 5 september 1970 som skadade varuhuset svårt. En ombyggnad genomfördes och resulterade i det numera välkända Ikeakonceptet med restaurang och tag-själv-lager.

Bildgalleri

Se även

Referenser

Noter

  1. 1 2 ”Annual & sustainability summary report – 2019”. Ingka.com. sid. 76–77. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201030005315/https://www.ingka.com/wp-content/uploads/2020/01/Ingka-Group-Annual-Summary-Sustainability-Report-FY19.pdf?1. Läst 18 maj 2020.
  2. ↑ Nationalencyklopedin (1992). NE HF band 09. NE Nationalencyklopedin. sid. 360. Libris 16947012. ISBN 978-91-976240-8-4
  3. ↑ ”Sakerna du inte visste om Ingvar Kamprad – därför heter bokhyllan Billy”. Leva och bo. 8 mars 2016. http://www.expressen.se/leva-och-bo/inredning/ikea/sakerna-du-inte-visste-om-ingvar-kamprad/. Läst 24 februari 2017.
  4. ↑ SvD (2 september 2025). ”Hela listan: Lagerlöf med i kulturkanon”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/yEW29a/kulturkanon-sverige-hela-listan-med-verk. Läst 2 september 2025.
  5. ↑ Linda Flood (24 september 2020). ”Ikeas leverantörer kritiseras för dåliga villkor”. Arbetet. https://arbetet.se/2020/09/24/ikeas-leverantorer-kritiseras-for-daliga-villkor/. Läst 20 januari 2026.
  6. ↑ ”företagsinformation ikea.se”. Arkiverad från originalet den 5 december 2010. https://web.archive.org/web/20101205114640/http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/facts_and_figures/index.html. Läst 11 oktober 2010.
  7. ↑ Jordbruksaktuellt: Ikea gynnar svensk livsmedelsexport Arkiverad 31 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ↑ ”Across the Atlantic by dog … and other surprising IKEA hot dog facts” (på engelska). Ingka Group. https://www.ingka.com/newsroom/across-the-atlantic-by-dog-and-other-surprising-ikea-hot-dog-facts/. Läst 9 juni 2026.
  9. ↑ ”IKEA Korea holds ‘IKEA Goyang store groundbreaking ceremony’ - IKEA” (på engelska). IKEA KR/EN. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181021112216/https://www.ikea.com/kr/en/about_ikea/newsitem/2016-05-24. Läst 21 oktober 2018.
  10. ↑ Ikea Kungens kurva öppnade i juni 2014 en ny varuutlämning ca 800 meter ifrån varuhuset. 63 200 kvm är byggnadsytan inklusive denna expansion.
  11. 1 2 "Fredagsintervjun: Konstfacks Sara Kristoffersson om att vara pestsmittad" (vid 8m28s), Fredagsintervjun, Kvartal, 26 mars 2021.
  12. ↑ CAP&Design nummer 6 2004
  13. ↑ "IKEA". NE.se. Läst 30 juni 2014.
  14. ↑ ”IKEA”. jordensvanner.se. https://jordensvanner.se/greenwashpriset-ikea/. Läst 24 januari 2026.
  15. ↑ Cecilia Tiberg (22 april 2024). ”Ny dokumentär riktar skarp kritik mot Ikea: ”Fast furniture och greenwashing””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/ny-dokumentar-riktar-skarp-kritik-mot-ikea-fast-furniture-och-greenwashing. Läst 18 januari 2026.
  16. ↑ Foto: TT (2 april 2023). ”Nej, Ikea är inte ett miljövänligt företag”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/dwr9bz. Läst 18 januari 2026.
  17. ↑ ”IKEA går över till biobaserat lim. TT, läst 2 mars 2023.”. https://via.tt.se/pressmeddelande/ikea-gar-over-till-biobaserat-lim---satt-tufft-mal-for-att-minska-sitt-klimatavtryck-?publisherId=2111134&releaseId=3341543.
  18. ↑ Marcus Andersson (2 april 2023). ”Ekonomer: Ikea är ett av vår tids minst hållbara företag”. Omni. https://omni.se/ekonomer-ikea-ar-ett-av-var-tids-minst-hallbara-foretag/a/wAVwM4. Läst 18 januari 2026.
  19. ↑ Makar, A. B.; McMartin, K. E.; Palese, M.; Tephly, T. R. (1975-06). ”Formate assay in body fluids: application in methanol poisoning”. Biochemical Medicine 13 (2): sid. 117–126. doi:10.1016/0006-2944(75)90147-7. ISSN 0006-2944. PMID 1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1. Läst 18 januari 2026.
  20. ↑ ”IKEA furniture destroys some of Europe’s last remaining ancient forests” (på engelska). Greenpeace International. 18 november 2025. https://www.greenpeace.org/international/press-release/66349/ikea-furniture-destroys-some-of-europes-last-remaining-ancient-forests/. Läst 18 januari 2026.
  21. ↑ ”IKEA’s Romanian wood sourcing woes highlight the need for national transparent timber traceability systems across Europe” (på engelska). EIA. 12 juni 2024. https://eia.org/blog/ikeas-romanian-wood-sourcing-woes-highlight-the-need-for-national-transparent-timber-traceability-systems-across-europe/. Läst 18 januari 2026.
  22. ↑ Oliver Moody (10 december 2024). ”Video of felled forests takes axe to Ikea’s green credentials” (på engelska). www.thetimes.com. https://www.thetimes.com/world/europe/article/footage-felled-forests-ikea-green-credentials-9pnkhfbr5. Läst 18 januari 2026.
  23. ↑ ”What is IKEA doing to Romania’s ancient forests?” (på engelska). euronews. 9 juni 2024. http://www.euronews.com/green/2024/06/09/ikea-in-the-spotlight-flatpack-furniture-linked-to-systematic-destruction-of-romanian-fore. Läst 18 januari 2026.
  24. ↑ ”IKEA furniture destroys some of Europe’s last remaining ancient forests” (på engelska). Greenpeace International. 18 november 2025. https://www.greenpeace.org/international/press-release/66349/ikea-furniture-destroys-some-of-europes-last-remaining-ancient-forests/. Läst 18 januari 2026.
  25. ↑ ”Greenpeace says Ikea suppliers driving destruction of Romania’s ancient forests” (på engelska). www.intellinews.com. 22 september 2025. https://www.intellinews.com/greenpeace-says-ikea-suppliers-driving-destruction-of-romania-s-ancient-forests-402392/. Läst 18 januari 2026.
  26. ↑ ”IKEA putting Europe’s Last Wilderness at risk | Greenpeace” (på tyska). greenpeace.at. https://greenpeace.at/cee-press-hub/ikea-report-carpathians/. Läst 18 januari 2026.
  27. ↑ ”The climate footprint across the IKEA value chain”. https://www.ikea.com/global/en/our-business/sustainability/value-chain-climate-footprint/.
  28. ↑ Cecilia Tiberg (22 april 2024). ”Ny dokumentär riktar skarp kritik mot Ikea: ”Fast furniture och greenwashing””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/ny-dokumentar-riktar-skarp-kritik-mot-ikea-fast-furniture-och-greenwashing. Läst 18 januari 2026.
  29. ↑ ”Employment relationships and working conditions in an Ikea rattan supply chain | International Labour Organization” (på engelska). www.ilo.org. 16 december 2015. https://www.ilo.org/publications/employment-relationships-and-working-conditions-ikea-rattan-supply-chain. Läst 18 januari 2026.
  30. ↑ ”SOMO (2006), “Labour conditions in IKEA’s supply chain””. https://www.somo.nl/wp-content/uploads/2006/08/Labour-conditions-in-IKEAs-Supply-Chain.pdf.
  31. ↑ ”Disclose.ngo” (på franska). Disclose.ngo. https://disclose.ngo/en/article/ikea-subcontractors-resort-forced-labour-in-belarus-prisons. Läst 18 januari 2026.
  32. ↑ Foto: Mikhail Metzel/AP Photo/TT (24 september 2020). ”Ikeas leverantörer kritiseras för dåliga villkor”. Arbetet. https://arbetet.se/2020/09/24/ikeas-leverantorer-kritiseras-for-daliga-villkor/. Läst 20 januari 2026.
  33. ↑ ”The Missing Piece – Chemicals in Circular Economy” (på amerikansk engelska). ChemSec. https://chemsec.org/reports/the-missing-piece-chemicals-in-circular-economy/. Läst 18 januari 2026.
  34. ↑ [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:777666/fulltext01.pdf ”IKEA and the Responsible Governance of Supply Chains”]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:777666/fulltext01.pdf.
  35. ↑ Emma Hedlin (18 december 2017). ”Forskare: ”Ikea betalar i praktiken inga skatter””. Omni. https://omni.se/forskare-ikea-betalar-i-praktiken-inga-skatter/a/m6Bom0. Läst 18 januari 2026.
  36. ↑ ”Ingvar Kamprad gömmer Ikea-miljarder i skatteparadis”. SVT Nyheter. 26 januari 2011. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ingvar-kamprad-gommer-ikea-miljarder-i-skatteparadis. Läst 19 januari 2026.
  37. ↑ Sundkvist, Frida (6 november 2014). ”Ikeas skattetrixande är en världsnyhet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/ca5a9acc-f6d3-3f2b-8b9c-09ce1e703537/ikeas-skattetrixande-ar-en-varldsnyhet. Läst 18 januari 2026.
  38. ↑ Peter Bagge (26 januari 2011). ”Ingvar Kamprad gömmer Ikea-miljarder i skatteparadis”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ingvar-kamprad-gommer-ikea-miljarder-i-skatteparadis. Läst 18 januari 2026.
  39. ↑ ”EU ska granska Ikeas skatteupplägg - Altinget”. www.altinget.se. 19 december 2017. https://www.altinget.se/eu/artikel/eu-ska-granska-ikeas-skatteupplagg. Läst 18 januari 2026.
  40. ↑ ”Eva leder korståget mot Ikea - möbeljätten anklagas för skatteplanering”. www.expressen.se. 3 januari 2018. https://www.expressen.se/ekonomi/eva-leder-korstaget-mot-ikea-mobeljatten-anklagas-for-skatteplanering/. Läst 18 januari 2026.
  41. ↑ ”IKEA:s skatteupplägg granskas av EU”. www.europaportalen.se. https://www.europaportalen.se/2017/12/ikeas-skatteupplagg-granskas-av-eu. Läst 18 januari 2026.
  42. ↑ Emilia LindholmTextEmilia Lindholm (31 juli 2024). ”Mångårig EU-granskning av Ikea fortsätter”. Smålandsposten. https://www.smp.se/almhult/mangarig-eu-granskning-av-ikea-fortsatter/. Läst 18 januari 2026.
  43. ↑ Uppdrag Granskning (2011). Del 2 av 23. SVT 2011-01-26. 20:00.
  44. ↑ Ingvar Kamprad bekräftar stiftelsen i mejl till TT - Uppdrag granskning | svt.se Arkiverad 28 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  45. ↑ Disposable Architecture | Metropolis Magazine | February 2003 Arkiverad 27 augusti 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  46. ↑ IKEA TARGETS BLDGS. Plans parking lot where old structures stand NYDailyNews.com 4 januari 2005
  47. ↑ SVT:s Uppdrag granskning om Ikeas skogsbruk i Karelenwwf.se (Arkiverad från originalet 23 juli 2013)
  48. ↑ – Ikea stödjer kvinnoförtryck | Nyheter | Aftonbladet
  49. ↑ Carp, Ossi (1 oktober 2012). ”Inga kvinnor i saudisk Ikeakatalog”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/inga-kvinnor-i-saudisk-ikeakatalog. Läst 29 december 2012.
  50. ↑ ”Straffarbetade för Kamprad”. www.aftonbladet.se. 31 augusti 2011. https://www.aftonbladet.se/a/VR4nXl. Läst 18 januari 2026.
  51. ↑ Björn Tunbäck; Peter Bagge (30 april 2012). ”Politiska DDR-fångar byggde Ikea-möbler”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/politiska-ddr-fangar-byggde-ikea-mobler. Läst 18 januari 2026.
  52. ↑ Sveriges Radio (5 juli 2014). ”Ikea funds went to Romanian secret police: The Guardian - Radio Sweden” (på engelska). www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/5907385. Läst 18 januari 2026.
  53. ↑ ”Så bekostade Ikea diktatorns polis”. www.aftonbladet.se. 4 juli 2014. https://www.aftonbladet.se/a/vm9ebX. Läst 18 januari 2026.
  54. ↑ TT (4 juli 2014). ”Guardian: Ikea-pengar till diktatur”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/guardian-ikea-pengar-till-diktatur. Läst 18 januari 2026.
  55. ↑ Rosca, Matei (4 juli 2014). ”Ikea funds went to Romanian secret police in communist era” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2014/jul/04/ikea-funds-romania-secret-police-communist-era. Läst 18 januari 2026.
  56. ↑ Libereco (22 februari 2024). ”We demand an independent investigation into greenwashing by FSC in Belarus”. libereco.org. https://libereco.org/deutschland/en. Läst 18 januari 2026.[död länk]
  57. ↑ ”Disclose.ngo” (på franska). Disclose.ngo. https://disclose.ngo/en/article/ikea-subcontractors-resort-forced-labour-in-belarus-prisons. Läst 18 januari 2026.
  58. ↑ ”Trots kriget: Ikea fortsätter att köpa ryskt trä”. www.aftonbladet.se. 10 maj 2022. https://www.aftonbladet.se/a/jaeJpz. Läst 18 januari 2026.
  59. ↑ ”Over 1,000 Companies Have Curtailed Operations in Russia—But Some Remain”. https://som.yale.edu/story/2022/over-1000-companies-have-curtailed-operations-russia-some-remain.
  60. ↑ ”Gazprombank buys Russia MEGA shopping centres from IKEA affiliated business”. https://www.reuters.com/markets/deals/gazprombank-buys-ikea-stores-owner-ingkas-russian-shopping-centres-2023-09-28/.
  61. ↑ Historien om IKEA – Ingvar Kamprad berättar, sid. 384–394
  62. ↑ ””Ingvar Kamprads nio teser””. Svenska Dagbladet. 30 mars 2006. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/e7265c1e-2830-3fba-bfc0-bd7f39f259a6/ingvar-kamprads-nio-teser. Läst 19 januari 2026.
  63. ↑ Foto: Karin Vedlin (29 januari 2018). ”Så minns anställda Ingvar Kamprad”. Arbetet. https://arbetet.se/2018/01/29/sa-minns-anstallda-ingvar-kamprad/. Läst 19 januari 2026.
  64. ↑ Collins, Lauren (26 september 2011). ”House Perfect” (på amerikansk engelska). The New Yorker. ISSN 0028-792X. https://www.newyorker.com/magazine/2011/10/03/house-perfect. Läst 19 januari 2026.
  65. ↑ Poellinger, Clemens (3 oktober 2011). ””Sektmentalitet” på Ikea”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/d4484722-2b98-3b99-a8c0-3224bec0adbc/sektmentalitet-pa-ikea. Läst 19 januari 2026.
  66. ↑ "Riksförbundet välkomnar sex nya medlemmar! Arkiverad 30 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.", sverigesmuseer.se, 28 juni 2016. Åtkomst den 30 juni 2016.
  67. ↑ Historien om IKEA – Ingvar Kamprad berättar s. 85 och 87

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Ikea-sfären
ÖvergripandeIkea Kungens Kurva
Varuhusen
Organisation
Personer
Övrigt