En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras, vanligen utifrån en viss social eller politisk filosofi. En ideologi kan beskrivas som ett system av idéer som både vill förklara samhället och förändra det. Termen myntades i slutet av 1700-talet av den franske filosofen Antoine Destutt de Tracy.
Begreppet ideologi myntades 1796 av den franske filosofen Antoine Destutt de Tracy. Destutt de Tracys syfte var att - mot bakgrund av upplysningens idéer - utveckla en ny vetenskap som på ett systematiskt sätt skulle analysera idéer. Därav namnet ideologi, som ordagrant betyder läran om idéer. Destutt de Tracys förhoppning var att den nya disciplinen skulle öppna för förändring av den sociala och politiska verkligheten så att den bättre skulle passa olika mänskliga behov.
Under 1800-talets början förändrades innebörden i ordet ideologi, särskilt sedan kejsare Napoleon Bonaparte gått till angrepp mot Destutt de Tracy och dennes anhängare som Napoleon beskrev som idéologues. Enligt Napoleon var ideologi en abstrakt doktrin som skulle förvirra människor och undergräva den franska rättsstaten. I takt med hans militära motgångar började Napoleon stämpla fler och fler filosofiska och religiösa tankar som "ideologier", något som medförde att begreppets betydelse försköts. Från den här tiden började begreppet att inte bara syfta på läran om idéerna, utan även idéerna i sig. Särskilt användes ideologi om tankar som ansågs felaktiga och frånkopplade från den praktiska politikens verklighet.
| Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En överideologi är en ideologi som kan anpassas och inkorporeras i andra ideologier, så att de olika ideologierna delar samma överideologi, trots att de i övrigt kan ha motstridiga tankar och idéer. I västvärlden fungerade nationalismen som politisk överideologi under 1800-talet och fram till omkring mitten av 1900-talet. Från tiden efter andra världskriget har demokratin fungerat som den gemensamma politiska överideologin, som praktiskt taget alla politiska rörelser delar.
I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.[källa behövs]
Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.[källa behövs]
Förutom de ovan nämnda finns ett flertal filosofiska inriktningar som ibland beskrivs som ideologier. Humanism, human-etik, transhumanism, imperialism, kolonialism, internationalism, nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, ny-hellenism, utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, direktdemokrati, modernism med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism.[källa behövs]
Riksdagspartiernas ideologier enligt partiprogrammen
Andra partiers ideologier enligt partiprogrammen
|