Ivermektin

Strukturformel för ivermektin

Ivermektin är ett ämne i avermectinfamiljen som används som läkemedel för att behandla parasitangrepp. Hos människor rör det sig bland annat om huvudlöss, skabb, flodblindhet (onchocerciasis), strongyloidesinfektion, piskmasksinfektion, spolmaskinfektion och elefantiasis. Inom veterinärmedicin används ämnet också för att förebygga och behandla angrepp av olika nematoder (rundmaskar), kvalster och insekter. Det kan tas oralt eller, vid angrepp i huden, användas utvärtes. Handelsnamn i Sverige är Scatol (tabletter) och Soolantra (kräm) för humant bruk, samt ett flertal preparat för veterinärt bruk.

De vanligaste bieffekterna vid oralt intag är feber, klåda och utslag, medan röda ögonvitor, torr hud och hudsveda är vanligt vid lokal användning mot huvudlöss. Verkningssättet inbegriper flera mekanismer, t.ex. påverkan på vissa glutamatstyrda kloridkanaler i nervcellerna hos maskar och insekter, som saknas hos däggdjur. Ivermektin öppnar dessa, vilket leder till hyperpolarisering och paralys som dödar parasiten. Ivermektin har även antivirala egenskaper in vitro genom flera olika mekanismer.

Ivermektin upptäcktes 1975 och började användas medicinskt år 1981. Det framställs från aktinobakterien Streptomyces avermitilis. Ämnet är upptaget på Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel. Ivermektin har radikalt minskat förekomsten av onchocerciasis i Afrika, och upptäckten belönades med nobelpriset i medicin 2015.

Ivermektin hjälper inte mot covid-19. Under covid-19-pandemin spreds falska påståenden om att ivermektin skulle vara användbart för att behandla och förebygga covid-19.

Referenser

  1. ↑ Drug Discovery a History. Chichester: John Wiley & Sons. 2005. Sid. 333. ISBN 978-0-470-01552-0. https://books.google.com/books?id=jglFsz5EJR8C&pg=PA333.
  2. 1 2 3 Saunders Handbook of Veterinary Drugs: Small and Large Animal (4). Elsevier Health Sciences. 2015. Sid. 420. ISBN 978-0-323-24486-2. https://books.google.com/books?id=SJvmCgAAQBAJ&pg=PA420.
  3. ↑ U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) (August 23, 2019). ”Ascariasis – Resources for Health Professionals”. U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC). https://www.cdc.gov/parasites/ascariasis/health_professionals/index.html.
  4. ↑ ”The efficacy of topical and oral ivermectin in the treatment of human scabies”. Annals of Parasitology 61 (1): sid. 11–16. 2015. PMID 25911032. Arkiverad från originalet den 2020-04-04. https://web.archive.org/web/20200404213228/https://www.annals-parasitology.eu/go.live.php/download_default/D660/2015-61-1_11.pdf. Läst 22 augusti 2021.
  5. ↑ FASS (sökord Ivermectin). Läst 26 november 2021.
  6. ↑ ”Ivermectin”. Ivermectin. The American Society of Health-System Pharmacists. https://www.drugs.com/monograph/ivermectin.html.
  7. ↑ ”Ivermectin (topical)”. Ivermectin (topical). The American Society of Health-System Pharmacists. July 27, 2020. https://www.drugs.com/monograph/ivermectin-topical.html.
  8. ↑ ”Ivermectin: An Anthelmintic, an Insecticide, and Much More”. Trends Parasitol 37 (1): sid. 48–64. January 2021. doi:10.1016/j.pt.2020.10.005. PMID 33189582.
  9. ↑ ”Ivermectin: panacea for resource-poor communities?”. Trends Parasitol 30 (9): sid. 445–55. September 2014. doi:10.1016/j.pt.2014.07.005. PMID 25130507.
  10. ↑ Caly L, Druce J D, Catton M G, Jans D A, Wagstaff, K M (2020). ”The FDA-approved drug ivermectin inhibits the replication of SARS-CoV-2 in vitro” (på engelska). Antiviral Research(en) (Elsevier) 178. https://doi.org/10.1016/j.antiviral.2020.104787. Läst 26 november 2021.
  11. ↑ Choudhury A, Das N C, Patra R, Bhattacharya M, Ghosh P, Patra B C, Mukherjee S (2021). ”Exploring the binding efficacy of ivermectin against the key proteins of SARS-CoV-2 pathogenesis: an in silico approach” (på engelska). Future Virology(en) 16 (4). doi:10.2217/fvl-2020-0342. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.2217/fvl-2020-0342. Läst 26 november 2021.
  12. ↑ Encyclopedia of parasitology (3rd). Berlin: Springer. 2008. Sid. 646. ISBN 978-3-540-48994-8. https://books.google.com/books?id=Jpg1ysgVn-AC&pg=PA646.
  13. ↑ Macrocyclic lactones in antiparasitic therapy. Oxon, UK: CABI Pub. 2002. Sid. Preface. ISBN 978-0-85199-840-4. https://books.google.com/books?id=QXafQ91O74wC&pg=PR13.
  14. ↑ World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019. Geneva: World Health Organization. 2019. WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.
  15. ↑ ”Ivermectin and COVID-19” (på engelska). FDA. 2025-02-14. https://www.fda.gov/consumers/consumer-updates/ivermectin-and-covid-19. Läst 10 april 2026. ”The FDA has determined that currently available clinical trial data do not demonstrate that ivermectin is effective against COVID 19 in humans.”.
  16. ↑ ”COVID-19 drugs: Are there any that work?” (på engelska). Mayo Clinic. 11 maj 2024. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/coronavirus/expert-answers/coronavirus-drugs/faq-20485627. Läst 10 april 2026. ”Claims that ivermectin, hydroxychloroquine or chloroquine can treat COVID-19 are false.”
  17. ↑ ”Anatomy of a conspiracy theory: how misinformation travels on Facebook”. The Guardian. https://www.theguardian.com/australia-news/ng-interactive/2021/mar/11/anatomy-of-a-conspiracy-theory-how-misinformation-travels-on-facebook.
  18. ↑ ”Fact-checking claim about the use of ivermectin to treat COVID-19”. PolitiFact (Washington, DC). https://www.politifact.com/factchecks/2021/apr/23/instagram-posts/fact-checking-claim-about-use-ivermectin-treat-cov/.