Jan-Ove Waldner

Jan-Ove Waldner
Jan-Ove Waldner, 14 november 2012.
Född3 oktober 1965 (61 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningBordtennisspelare
Utmärkelser
ITTF Hall of Fame (2003)
ETTU Hall of Fame (2015)
Årets svensk i världen
Redigera Wikidata
Jan-Ove Waldner
Bordtennis, herrar
Nation: Sverige Sverige
Olympiska spel
GuldBarcelona 1992Herrsingel
SilverSydney 2000Herrsingel
Världsmästerskap
GuldDortmund 1989Herrlag
GuldDortmund 1989Herrsingel
GuldChiba 1991Herrlag
GuldGöteborg 1993Herrlag
GuldManchester 1997Herrsingel
GuldKuala Lumpur 2000Herrlag
SilverTokyo 1983Herrlag
SilverGöteborg 1985Herrlag
SilverNew Delhi 1987Herrsingel
SilverNew Delhi 1987Herrlag
SilverChiba 1991Herrsingel
SilverTianjin 1995Herrlag
SilverManchester 1997Herrdubbel
BronsGöteborg 1993Herrsingel
BronsEindhoven 1999Herrsingel
BronsOsaka 2001Herrlag
Världscup
GuldChiba 1990Singel
GuldChiba 1990Lag
SilverNimes 1996Singel
SilverNimes 1994Lag
SilverBarcelona 1991Lag
SilverBarbados 1983Singel
BronsKuala Lumpur 1991Singel
Europamästerskap
GuldPrag 1986Dubbel
GuldPrag 1986Lag
GuldParis 1988Dubbel
GuldParis 1988Lag
GuldGöteborg 1990Lag
GuldStuttgart 1992Lag
GuldBratislava 1996Singel
GuldBratislava 1996Dubbel
GuldBratislava 1996Lag
GuldBremen 2000Lag
GuldZagreb 2002Lag
SilverBudapest 1982Singel
SilverMoskva 1984Dubbel
SilverStuttgart 1992Dubbel
SilverBirmingham 1994Singel
SilverBirmingham 1994Lag
BronsParis 1988Singel
BronsEindhoven 1998Dubbel
BronsBremen 2000Singel
Europamästerskap för juniorer
GuldPoznan 1980Lag
GuldPoznan 1980Dubbel
GuldTopolcany 1981Singel
GuldTopolcany 1981Dubbel
GuldTopolcany 1981Lag
GuldHollabrunn 1982Singel
GuldHollabrunn 1982Dubbel
GuldHollabrunn 1982Lag
GuldMalmö 1983Singel
SilverRom 1979Singel
SilverPoznan 1980Singel
SilverHollabrunn 1982Mixed
SilverMalmö 1983Mixed

Jan-Ove ”J-O” Waldner (egentligen Valdner), född 3 oktober 1965 i Hägersten, är en svensk bordtennisspelare och flerfaldig världsmästare i både singel och lag. Han kallas ofta J-O och är i Kina känd under namnet 老瓦 Lǎo Wǎ – ”Gamle Wa(ldner)” – eller 常青树 Cháng Qīng Shù – ”Det evigt gröna trädet”. Waldner fick sitt genombrott som 16-åring 1982, när han nådde final i EM, och hans karriär sträckte sig sedan drygt 20 år.

Waldner betraktas av vissa som världens genom tiderna bästa bordtennisspelare, och när den bäste svenske idrottsmannen genom tiderna skulle utses 2014 fick Waldner tredje plats. Framgångarna inkluderar OS-guld samt dubbla VM-guld i singel, fyra VM-guld i lag och sju Europa Top-12-segrar. Två gånger belönades han med Svenska Dagbladets guldmedalj (”Bragdguldet”) – 1989 som del av VM-guldlaget och 1992 ensam (efter OS-guldet). Waldner är den första personen, och hittills den enda, från ett icke-asiatiskt land som har vunnit ett OS-guld i bordtennis.

Biografi

Jan-Ove Waldner är son till Åke och Marianne Waldner. Han har en bror, Kjell-Åke. Hans talang för bordtennis upptäcktes när han var fem år av föräldrarna, och vid sex års ålder började han spela i en klubb. Som ungdom åkte han på träningsläger till Kina, och ska ha blivit mycket inspirerad av kinesernas engagemang för sporten.

Tidiga framgångar

I början av 1980-talet utvecklades Jan-Ove Waldner snabbt till en av de ledande i den nya unga bordtennisgenerationen efter de tidigare svenska dominanterna Hans Alsér, Kjell Johansson och Stellan Bengtsson. Den första internationella seniortiteln i singel erövrade han (som 16-åring) i Israel Open 1981. Året därpå nådde han sin första stora mästerskapsmedalj, då han spelade singelfinal i EM och där förlorade mot lagkamraten Mikael Appelgren. År 1983 vann han den första stora internationella seniortiteln i SOC, och 1984 erövrade han Europa Top 12-guld (första gången av sju).

Under resten av 1980-talet etablerade Waldner sig som en av ledarna i ett mycket framgångsrikt svenskt herrlandslag, i konkurrens med främst Mikael Appelgren, Erik Lindh och Jörgen Persson. Sverige erövrade ett antal EM- och VM-guld i lag och framträdde med en bred topp med få motsvarigheter i europeisk bordtennishistoria vid sidan av Ungern.

År 1989 vann Jan-Ove Waldner för första gången VM i singel, samtidigt som också herrlandslaget erövrade VM-guld i lag. De samtidiga framgångarna under året belönades med Victoriastipendiet till Waldner och Svenska Dagbladets guldmedalj till landslaget. Året därpå vann Waldner World Cup i singel.

1990- och 2000-talen

Vid sommar-OS i Barcelona 1992 erövrade Waldner Sveriges enda OS-guld under tävlingarna, genom sin finalvinst i singel över Jean-Philippe Gatien. Genom segern hade Waldner som förste bordtennisspelare erövrat alla stora internationella mästerskapstitlar i singel, en så kallad Grand Slam. Senare under året tilldelades han också "Bragdguldet" för andra gången (denna gång individuellt).

Under 1990-talet utmanades Jan-Ove Waldner som Sverige-etta av en ny generation av spelare, däribland Peter Karlsson (EM-guld i singel 2000). Waldner fortsatte dock – i likhet med generationskollegan Jörgen Persson – sin internationella karriär med stor framgång ända in i 40-årsåldern. År 1996 vann Waldner för första gången EM i singel, och samma år vann han sin sjunde titel i Europa Top 12.

Året därefter vann han för andra gången VM i singel. Detta skedde vid världsmästerskapen i Manchester, där Waldner gick igenom turneringen med de sammanlagda setsiffrorna 21–0 – något ingen lyckats med vare sig förr eller senare (noterat 2016).

Den sista EM-medaljen vann Waldner i Zagreb 2002, guld med herrlaget, och den sista i VM-sammanhang i Osaka 2001, brons med herrlaget. År 2002 var det sista året som Waldner (då 37 år) rankades bland världens tio bästa singelspelare. 2004 skapade han pingisfeber i Sverige när han avancerade långt i herrarnas singelturnering vid Olympiska Spelen i Aten. I semifinalen förlorade han mot koreanen Ryu Seung-min, som sedan vann turneringen. I matchen om bronsplatsen mot Liqin Wang förlorade han också med 1–4 och slutade på fjärde plats.

Waldner behandlades för ett svårt spelberoende i början av 2000-talet och förlorade en stor del av sin förmögenhet på grund av det missbruket.

Fortsättning i Sverige och som veteran

På nationell nivå var Jan-Ove Waldner framgångsrik ytterligare ett antal år, med spel i både Pingisligan och i SM-sammanhang. År 2010 vann han sitt nionde och sista SM-guld i singel.

Den 11 februari 2016 spelade Waldner sin sista match i Pingisligan, och han avslutade därmed en lång och mycket framgångsrik karriär.

Även efter de internationella framgångarna i stora mästerskap har Waldner utmärkt sig i olika sammanhang. Han har bland annat nått goda resultat på veterannivå och vann 2014 den första upplagan av ITTF Legends Tour i singel mot Jean-Michel Saive.

Klubbar

Meriter

OS
VM
ITTF
s World clubs championships (VM för klubblag)
WORLD CUP
PRO TOUR Grand finals
EM
ETTU
s European Club Cup of Champions (EM för klubblag)
JEM
EUROPA TOP-12
EUROPEAN MASTERS CUP
SOC
NM
SM
USM
TYSKA BUNDESLIGA
TYSKA CUPEN
VÄRLDSRANKING
55 individuella titlar i internationella mästerskap, öppna internationella mästerskap samt inbjudningsturneringar.

Här ingår:

Kommentarer

  1. ↑ Bordtennis uppträdde dock för första gången i olympiska sammanhang 1988.

Referenser

  1. ↑ GeneaStar, GeneaStar person-ID: waldnerj.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Jan-Ove_WaldnerStore_norske_leksikon, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  3. ↑ ”J-O:s hemlighet - heter inte Waldner”. Expressen TV. 20 januari 2017. https://www.expressen.se/tv/sport/j-os-hemlighet---heter-inte-waldner/. Läst 9 juni 2019.
  4. ↑ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
  5. ↑ Andersson, Kristofer (20 december 2019). ”Liksom J-O Waldner är han det evigt gröna trädet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/dO04Qq. Läst 30 oktober 2023.
  6. 1 2 Jan-Ove Waldner i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 mars 2017.
  7. ↑ ”150 främsta svenska idrottarna genom tiderna”. Dagens Nyheter. 2 december 2014. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171027231708/https://www.dn.se/sport/150-framsta-svenska-idrottarna-genom-tiderna/. Läst 11 februari 2016.
  8. ↑ Lühr, Mathias (30 december 2012). ””J-O: "Den enda som är förbannad är morsan"””. Expressen. http://www.expressen.se/sport/j-o-den-enda-som-ar-forbannad-ar-morsan/. Läst 31 januari 2013.
  9. ↑ Lindblad, Anders (11 februari 2016). ”Fem höjdare i bolltrollaren Waldners långa karriär”. SvD.se. https://www.svd.se/fem-hojdare-i-bolltrollaren-waldners-langa-karriar#sida-5. Läst 31 juli 2018.
  10. ↑ https://sok.se/arkiv-for-artiklar/2015-01-01-j-o-gav-svenskarna-pingisfeber.html
  11. ↑ Svenskar i världen
  12. ↑ Expressen 14 mars 2003
  13. ↑ Palmgren, Nils (11 februari 2016). ”Waldner bjöd på en sista show”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/waldner-bjod-pa-en-sista-show/. Läst 11 februari 2016.
  14. ↑ TT (2012-09-10): "Waldner tillbaka – till motståndarnas förtret". Svd.se. Läst 31 januari 2013.
  15. ↑ ”Jan-Ove Waldner” (på engelska). sports-reference.com. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080826041554/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/wa/jan-ove-waldner-1.html. Läst 21 februari 2016.
  16. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Härd, Mats (2005-04-28/2009-09-19): "I centrum för sista gången". gp.se. Läst 15 oktober 2015.
  17. ↑ "1. Spelarprofil / 2. Jan-Ove Waldner / 3. Översikt". ttstat.se. Läst 15 oktober 2015.

Externa länkar

Företrädare:
Tomas Gustafson		 Svenska Dagbladets guldmedalj
Sveriges landslag i bordtennis
(Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh och Peter Karlsson)
1989		 Efterträdare:
Stefan Edberg
Företrädare:
Tomas Gustafson		 Victoriastipendiet
Jan-Ove Waldner
1989		 Efterträdare:
Mikael Appelgren
Företrädare:
Pernilla Wiberg		 Svenska Dagbladets guldmedalj
Jan-Ove Waldner
1992		 Efterträdare:
Torgny Mogren
v • r
Olympiska mästare i herrsingel
Se även: Bordtennis vid olympiska sommarspelen och Lista över olympiska medaljörer i bordtennis
v • r
Världsmästare i herrsingel
Se även: Lista över medaljörer i världsmästerskapen i bordtennis