Jakob Gadolin
| Jakob Gadolin | |
 Jakob Gadolin iklädd prästrock och elva, runt halsen syns kommendörsteckenet för Nordstjärneorden och på bröstet bär han dess kraschan. Avporträtterad av Carl Fredric von Breda ca 1785. | |
| Titel | Biskop |
|---|---|
| Kyrka | Svenska kyrkan |
| Stift | Åbo stift, biskop |
| Period | 1788–1802 |
| Företrädare | Jakob Haartman |
| Efterträdare | Jacob Tengström |
Persondetaljer | |
| Född | 13 oktober 1719 Strängnäs |
| Död | 26 september 1802 Åbo |
| Barn | Johan Gadolin (f. 1760) Gustaf Gadolin (f. 1769) Wilhelm Gadolin (f. 1783) |
Jakob Gadolin, född 13 oktober 1719 i Strängnäs, död 26 september 1802 i Åbo, var en finlandssvensk biskop, vetenskapsman och politiker. Han verkade som professor i matematik, astronomi, fysik och teologi vid Kungliga Akademien i Åbo och utnämndes 1788 till biskop i Åbo stift. Som riksdagsman var han länge en av Hattpartiets ledande företrädare inom prästeståndet. Han räknas allmänt som den matematiska fysikens pionjär i Finland.
Biografi
Gadolin föddes i Sverige, där hans föräldrar, kyrkoherden Jakob Gadolin och Anna Lignipaea, uppehöll sig under Stora ofreden. Efter freden i Nystad återvände familjen till Finland. I början av 1728 inledde 8-åriga Gadolin sin skolgång vid trivialskolan i Björneborg. Som student tänkte sig Gadolin först en bana som präst, men han blev sedan intresserad av den wolffianska filosofin, speciellt för matematiken. Han arbetade som informator i Åbo i bland annat professor Henrik Hassels familj för att finansiera sina studier. Under Lilla ofreden studerade Gadolin några år vid Uppsala universitet.
Han började 1736 att studera vid Kungliga Akademien i Åbo där han 1745 blev filosofie magister och docent i matematik. Gadolin var också observatör vid den finländska lantmäterikommissionen och Åbo akademi och arbetade som extraordinarie professor i astronomi 1748. 1753 utnämndes han till fysices professor, 1756 till teologie doktor och 1762 till teologie professor samt blev 1788 biskop i Åbo stift liksom svärfadern Johan Browallius före honom. Gadolin invaldes 1751 som ledamot nummer 127 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Gadolin utgav flera arbeten i matematiska och naturalhistoriska ämnen, bland annat Om Åbo slotts belägenhet över vattenbrynet (1751), Om Åbo stads belägenhet, bestämd genom observationer (1753) och Observationer om Veneris inträde i solen den 3 juni 1769, utförda vid Åbo (1769). Under Gadolins presidium utgavs 43 akademiska disputationer, 35 i fysik och 8 i teologiska ämnen.
Som representant för prästeståndet i Åbo stift och ledamot av sekreta utskottet vid riksdagarna 1755–56, 1760–62 och 1771–72 gjorde sig han bemärkt såsom en av Hattpartiets mest nitiska medlemmar. Dock gick han till väga med mycken försiktighet och beskylldes till följd därav för bristande öppenhet. Under statskuppen i augusti 1772 hölls han på kungens befallning fängslad och även senare tycks Gustav III ha ansett Gadolin vara opålitlig, tills denne på 1780-talet klart erkände sig vara rojalist. Gadolin var närvarande även vid riksdagarna 1786, 1789, 1792 och 1800.
I sin tids patriotiskekonomiska strävanden tog han livlig del; så var han till exempel en av Finska hushållningssällskapets grundläggare och valdes till dess förste ordförande. Han verkade också som bankrevisor 1785 och 1791 och fungerade 1796 som revisor vid riksgäldskontoret.
Gadolin hade en ytterst modern syn på naturvetenskapernas syften och innehåll. I sin forskning framhöll Gadolin vikten av experimentell fysik och hur den stod i nära relation till den teoretiska. Under professorstiden vann de matematiska metoderna alltmer mark inom fysiken, inte minst inom optikforskningen. Tillsammans med matematikprofessorn Martin Johan Wallenius bidrog han till att differential- och integralkalkylen fick en etablerad plats vid Åbo akademi, och han räknas allmänt som den matematiska fysikens pionjär i Finland. Gadolin utförde triangelmätningar i den åländska och åboländska skärgården och gjorde ett flertal astronomiska observationer och uppmuntrade sina studenter till självständiga experiment.
Gadolin gifte sig 1757 med Elisabet Browallia, dotter till biskop Johan Browallius.
Utmärkelser
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, april 1789
- Asteroiden 2638 Gadolin
Bibliografi
- Åbo slotts belägenhet öfwer vattubrynet afvägd (1751)
- Åbo stads belägenhet. Bestämd genom astronomiska observationer (1753)
- Tal, om gränsorne imellan det vi uti naturen känne, och det vi ännu icke hunnit fatta (1761)
Se även
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gadolin, 1. Jakob, 1904–1926.
Noter och hänvisningar
- 1 2 3 4 5 6 ”Jakob Gadolin”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4471-1416928957077
- ↑ Kungliga Akademien i Åbo skall varken förväxlas med det svenskspråkiga Åbo Akademi eller finskspråkiga Åbo universitet, snarare är den ursprunget till Helsingfors universitet.
- ↑ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2638) Gadolin. Springer Berlin Heidelberg. sid. 216. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2639. Läst 29 februari 2024
Vidare läsning
- Olof Mustelin: Jakob Gadolin i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
Externa länkar
- Handlingar rörande Jacob Gadolin vid Svenska litteratursällskapet i Finland
- Jacob och Carolina Gadolins arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
- ”Gadolin, Jakob”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4471-1416928957077
| |||||||||||||
|