Jakobsboggi är en boggi som är gemensam för och ligger mellan två vagnar. Konstruktionen är benämnd efter Wilhelm Jakobs (1858–1942).
Tekniskt går det till så att boggin har två vaggbalkar, en på vardera sidan om boggins mitt. En vagnskorg vilar på vardera vaggbalken och korgarna vrider sig alltså runt två olika punkter, en något framför och en något bakom boggins mitt. Varje jakobsboggi är således delad av två permanent hopkopplade vagnar. Jakobsboggier används i motorvagnar och i vissa länder även i godsvagnar. Däremot är den ovanlig i spårvagnar på grund av att den inte lämpar sig för fordon som ska klara små kurvradier. I spårvagnar används ofta i stället en konstruktion där två vagnskorgar är sammanfogade med en led som vilar på en vanlig boggi, det vill säga en boggi med en vaggbalk och en vridningspunkt.
Jakobsboggier har även använts i personvagnar i Sverige. På 1930-talet byggde SJ om ett antal tvåaxliga vagnar till vagnar med jakobsboggier för att ge dem lugnare gångegenskaper i trafik.