| Jan Śniadecki | |
| | |
| Född | 29 augusti 1756 Żnin |
|---|---|
| Död | 9 november 1830 eller 21 november 1830 Jašiūnai, Litauen |
| Begravd | Jašiūnai |
| Andra namn | J. S., Krytykiełło Zachariasz, Przemyślanka, Szczeropolski Zygmunt |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Polsk-litauiska samväldet |
| Utbildad vid | Jagellonska universitetet Göttingens universitet Universitetet i Leiden Universitetet i Utrecht Bartłomiej Nowodworski Gymnasium Liceum Ogólnokształcące im. Michała Kosmowskiego w Trzemesznie Lubrański Academy |
| Sysselsättning | Matematiker, filosof, geograf, fysiker, universitetslärare |
| Befattning | |
| Lithuanian Provisional Governing Commission | |
| Arbetsgivare | Jagellonska universitetet |
| Släktingar | Jędrzej Śniadecki (syskon) |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Jan Śniadecki, född 29 augusti 1756 i Żnin, död 9 november 1830 i Jaszuny vid Vilnius, var en polsk matematiker och filosof. Han var bror till Jędrzej Śniadecki.
Śniadecki var professor i matematik och astronomi vid Jagellonska universitetet i Kraków, därefter dess rektor och sekreterare vid vetenskapsakademien där. Förutom matematiska arbeten författade han biografier över Nicolaus Copernicus (1802), Marcin Poczobutt-Odlanicki (1810) och Hugo Kołłątaj (1814) samt en filosofisk undersökning Filosofija umyzlu ludzkiego (1821). Han bekämpade kraftigt den nyromantiska smakriktningen i litteraturen. Hans samlade verk utgavs 1814–22 i fyra delar.
Asteroiden 1262 Sniadeckia är uppkallad efter honom.