| Jacques Offenbach | |
| | |
| Född | 20 juni 1819 Köln |
|---|---|
| Död | 5 oktober 1880 (61 år) Paris |
| Begravd | Montmartrekyrkogården |
| Medborgare i | Frankrike och Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Conservatoire de Paris |
| Sysselsättning | Kompositör, teaterledare, teaterchef, dirigent, cellist, kapellmästare |
| Arbetsgivare | théâtre de l'Ambigu-Comique Comédie-Française Bouffes-Parisiens Opéra-Comique Théâtre des Variétés-Amusantes |
| Noterbara verk | Hoffmanns äventyr och Orfeus i underjorden |
| Maka | Herminia de Alcain |
| Barn | Minna Offenbach-Hettich (f. 1850) Pepita Offenbach (f. 1855) Charles Ignace Auguste Jacques Offenbach (f. 1862) |
| Föräldrar | Isaac Offenbach |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen (1861) | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |

Jacques Offenbach, född Jakob Levy Eberst den 20 juni 1819 i Köln, död den 5 oktober 1880 i Paris, var en tyskfödd kompositör av judisk börd verksam i Paris.
Offenbach var son till en kantor i Kölns synagoga. Han spelade tidigt cello i familjetrion, som uppträdde på caféer. 1833 tog fadern honom till Paris, där han började studier på Musikkonservatoriet som pågick fram till 1837. Då fick han anställning som cellist vid Opéra-Comique och efter några år som fri musiker blev han kapellmästare vid Théàtre Français 1849-1855.
Han startade 1855 en egen teater, Bouffes-Parisiens, som han ledde fram till 1866. Därefter var han huvudsakligen verksam som komponist. Efter att ha skrivit ett antal enaktare, kom genombrottet med Orfeus i underjorden (1858). Han var därmed etablerad som Paris kvickaste musiker och hans premiärer var stora begivenheter, speciellt eftersom han behandlade sin samtid i satirens form.
Orfeus i underjorden blev inledningen till en serie stora "offenbachiader", bland dem Sköna Helena (1864) och Riddar Blåskägg (1866), i själva verket de första operetterna i nutida mening. Kuplett, körrefräng och dans är viktiga inslag. Parodi och satir spelar också en stor roll.
Offenbach samarbetade med bl. a. textförfattarna Meilhac och Halévy, vilka skrev utmärkta texter även till operetter som Storhertiginnan av Gérolstein (1867) och Frihetsbröderna (1869). Sammanlagt skrev Offenbach mer än hundra verk för scenen. Under sina sista år arbetade han på en opera vars libretto bygger på berättelser av E. T. A. Hoffmann. Den förelåg vid hans död i ett mycket oordnat skick. Fullbordad och arrangerad på olika sätt av andra är den ett mästerverk som fortfarande håller sig vid liv på all världens operascener: Contes d'Hoffmann (egentligen Hoffmanns berättelser, genom felöversättning via danskan i Sverige kallad Hoffmanns äventyr).
Asteroiden 10820 Offenbach är uppkallad efter honom.