| Johan Collett | |
 | |
| Född | 22 mars 1775 Rønnebæksholm, Danmark |
|---|---|
| Död | 19 juni 1827 (52 år) Christiania |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet  |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Buskeruds fylkesman (1814–1827) Medlem av Riksförsamlingen i Eidsvoll, Buskerud amt (1814) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1814, Buskerud amt (1814) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1818–1820, Buskerud amt (1818–1820) Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1821–1823, Buskerud amt (1821–1823) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1824–1826, Buskerud amt (1824–1826) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1827–1829, Buskerud amt (1827–1829) | |
| Politiskt parti | |
| Selvstendighetspartiet | |
| Maka | Thomasine Christiane Birgitte de Stockfleth (g. 1803–) |
| Barn | Holger Collett (f. 1807) Peter Jonas Collett (f. 1813) Johan Christian Collett (f. 1817) |
| Föräldrar | Johan Collett |
| Släktingar | Peter Collett (syskon) Jonas Collett (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Vasaorden (1815) Riddare av Nordstjärneorden (1818) | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Collett, född 1775 på Rønnebæksholm i Næstved på Sjælland, död 1827, var en norsk politiker.
Johan Collett var son till kammarrådet Johan Collett (1734–1806) och Else Jensen (1746–1788) samt sonsons son till James Collett. Han var bror till Jonas Collett och Peter Collett samt far till Peter Jonas Collett och svärfar till Camilla Collett.
Johan Collet blev 1814 amtman i Buskeruds amt. Han deltog i överläggningarna i Eidsvoll 1814 och var där en av de främsta företrädarna för självständighetspartiet. Han var sekreterare i finanskomittén var den som författade den promemoria som ledde fram till den stora debatten om Eidsvollsgarantien den 13 maj 1814. Han satt senare i Stortinget under flera perioder.