John Settergren

John Settergren
Född15 december 1868
Lidköping, Sverige
Död1917
Donets
Medborgare iSverige och Finland
Utbildad vidKungliga Tekniska högskolan
Konstfack
Kungliga Akademien för de fria konsterna
SysselsättningArkitekt, tecknare
Redigera Wikidata

Nils Johan (John) Martin Settergren, född 15 december 1868 i Norra Härene i Skaraborgs län, död 7 augusti 1917 i Juzovka i Ryssland (nuvarande Donetsk i Ukraina), var en svensk arkitekt, tecknare och etsare.

Biografi

John Settergren var son till lantbrukaränkan Ida Gustava Josefina Settergren. Han var elev vid Tekniska skolan i Stockholm 1887–1890 med fortsatta studier vid Kungliga tekniska högskolan 1890–1892 samt vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1892–1895 och i Axel Tallbergs etsningskurs 1895–1896. Han var anställd i Stockholm hos arkitekterna Isak Gustaf Clason 1889–1892 och hos Fredrik Lilljekvist 1893–1896.

Argoshuset.
Wasa aktie bank.

År 1896 flyttade han till Finland och arbetade på arkitektbyrån Grahn, Hedman & Wasastjerna. Samma år fick han uppdrag att utforma fasaderna till Argoshuset i Helsingfors och kom att skapa en nästan perfekt kopia av det Bünsowska huset i Stockholm som ritats av den tidigare arbetsgivaren Isak Gustaf Clason på 1880-talet. En annan av Claesons stockholmsbyggnader, det Hallwylska palatset, utgjorde antagligen inspirationskällan för Settergrens utformning av fasaden på Wasa Aktie Banks hus i den finska huvudstaden.

Han startade sedan egen firma i Helsingfors och samarbetade delvis med Gustaf Estlander och Mauritz Gripenberg. Han kom att rita ett flertal bostadshus i huvudstaden. Settergren främsta verk torde dock vara den barockinspirerade jugendbyggnaden Forsby slott i Pernå från 1908. År 1916 kallades han att leda planeringen av ett stort fabrikskomplex i Juzovka i Ryssland, men avled i kolera innan han hunnit avsluta arbetet.

Referenser

Noter

  1. 1 2 3 4 Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
  3. ↑ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000116256.[källa från Wikidata]
  4. ↑ läst: 6 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Svenskt Porträttgalleri Band XX. Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister
  6. ↑ Ord och bild (1903)
  7. ↑ Finlands arkitekturmuseum

Externa länkar