| Julius Oppert | |
 Julius Oppert, 1883. | |
| Född | 9 juli 1825 Hamburg |
|---|---|
| Död | 21 augusti 1905 (80 år) Paris |
| Medborgare i | Frankrike och Hamburg |
| Utbildad vid | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Gelehrtenschule des Johanneums Bonns universitet Humboldt-Universität zu Berlin Kiels universitet  |
| Sysselsättning | Assyrolog, författare, filolog, språkvetare, universitetslärare, Mellanösternarkeolog, orientalist |
| Befattning | |
| Lärare (1848–1850) Lärare (1850–1851) | |
| Arbetsgivare | Collège de France (1874–1905) |
| Släktingar | Gustav Salomon Oppert (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Officer av Hederslegionen (1885) | |
| Redigera Wikidata | |
Julius (Jules) Oppert (tyskt uttal å'ppert, franskt åppär), född 9 juli 1825 i Hamburg, död 21 augusti 1905 i Paris, var en fransk orientalist och en av kilskriftsforskningens främsta grundläggare. Han var bror till Gustav Salomon Oppert.
Oppert, som hade judiska föräldrar, studerade först juridik i Heidelberg, sedan orientaliska språk i Bonn, Berlin och Paris samt erhöll plats som lärare i tyska vid lyceum i Laval, sedan i Reims. Han var redan berömd genom arbeten med de persiska kilskrifterna när han 1852 skickades av Institut de France som ledare för en stor vetenskaplig expedition till Mesopotamien, som varade i tre år. Han utnämndes 1857 till professor i sanskrit vid kejserliga biblioteket i Paris. För sin assyriska[förtydliga] grammatik erhöll han 1863 Franska institutets stora pris (20 000 francs) och utnämndes 1874 till professor i assyriologi vid Collège de France. Från 1884 redigerade han med Eugène Ledrain Revue d'assyriologie.