| Kaari Utrio | |
 Kaari Utrio, 1 oktober 2011. | |
| Född | Kaari Marjatta Utrio 28 juli 1942 (84 år) Helsingfors |
|---|---|
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, författare, historiker, förläggare |
| Befattning | |
| Akademiker (2000–) | |
| Arbetsgivare | Centralkommissionen för konst (1995–2000) |
| Politiskt parti | |
| Finlands Socialdemokratiska parti | |
| Make | Kai Linnilä (g. 1974–2017) |
| Barn | 3 |
| Föräldrar | Untamo Utrio Meri Utrio |
| Utmärkelser | |
| Statspriset för litteratur (1973) Bokuggla-priset (1992) Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1993) Wareliuspriset (1999) Statens pris för informationsspridning (2002) Suomen Kirjailijaliittos hederspris (2014) Alfred Kordelin-priset (2021) Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden (2023) | |
| Webbplats | kaariutrio.fi/ |
| Redigera Wikidata | |
Kaari Marjatta Utrio-Linnilä, född 28 juli 1942 i Helsingfors, är en finländsk historiker och författare av främst historiska romaner.
Hon är dotter till verkställande direktören Untamo Utrio och journalisten Meri Marjatta Vitikainen. Hon var gift med Jaakko Vilho Virkajärvi 1965–1973 och ingick 1974 äktenskap med författaren Kai Linnilä. Hon har tre barn.
Utrio avlade studentexamen vid Helsingin tyttölukio 1962 och blev filosofie kandidat vid Helsingfors Universitet 1967. Hon har även varit verksam som tidningsskribent. Året därpå debuterade hon med Kartanonherra ja kaunis Kirstin (1968, svensk översättning Sjöhjälten och skön Kristin, 1969).
Med sina historiska romaner, både underhållande och kunskapsrika, nådde hon snabbt en stor publik. Hon har framför allt lyft fram medeltida kvinnoöden i det svenska riket, men småningom har det historiska och geografiska perspektivet vidgats, samtidigt som det dokumentära fått allt större plats i hennes författarskap. Eevan tyttäret (1984, svensk översättning Evas döttrar, 1985) ger en bred beskrivning av kvinnans ställning under olika historiska skeden. Ett monumentalt kulturhistoriskt verk är den sexdelade sviten Familia (1995–1997; alla delar ingår i samlingsvolymen Perhekirja, 1998), som tecknar den europeiska familjens historia. Till 100-årsminnet av den allmänna rösträttens införande i Finland skrev hon Suomen naisen tie (2006), som följer den finländska kvinnans historiska väg från piga till president.
Utrio har varit aktiv i många organisationer och var en frittstående medlem i den socialdemokratiska gruppen i Somero kommunfullmäktige från 1980 till 1988. Utrio var konstnärsprofessor 1995–2000 och har verkat i ledningen för en rad nationella kulturorganisationer, bland annat som vice ordförande i statens litteraturkommission 1985–1988, styrelseledamot i Suomen Kirjailijaliitto 1987–1991 samt ordförande i Minna Canth-samfundet 1999–2005.
