| Karl Hofer | |
| Karl Hofer, 1930. | |
| Född | 11 oktober 1878 Karlsruhe |
|---|---|
| Död | 3 april 1955 (76 år) Berlin |
| Begravd | Waldfriedhof Dahlem |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Staatliche Akademie der Bildenden Künste Karlsruhe Staatliche Akademie der Bildenden Künste Stuttgart |
| Sysselsättning | Målare, grafiker, konstpedagog, bokhandlare, universitetslärare, illustratör, bildkonstnär |
| Befattning | |
| Rektor | |
| Arbetsgivare | Universität der Künste Die Königliche akademische Hochschule für die Bildenden Künste (1924–1934) |
| Maka | Mathilde Hofer |
| Barn | 4 |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Humboldt-Universität zu Berlin (1948) Pour le Mérite för vetenskap och konst (1952) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset (1953) Berliner Kunstpreis (1953) Hedersgrav | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Hofer, även Carl Hofer, född den 11 oktober 1878 i Karlsruhe, död den 3 april 1955 i Berlin, var en målare som förknippas med en form av expressionistisk realism i hemlandet Tyskland. Han var även rektor för Konsthögskolan i Berlin.
Karl Hofer var son till militärmusikern Karl Friedrich Hofer, som avled i en lungsjukdom bara fyra veckor efter sonens födelse. Detta innebar att modern Ottilie, äldre syster till bildhuggaren Theodor Hengst och glasmålaren Max Hengst, tvingades förvärvsarbeta och lämna sin son i äldre kvinnliga släktingars vård. 1892 bodde den trettonårige Karl Hofer på en tysk motsvarighet till barnhem. Året efter började han en treårig yrkesutbildning till bokhandlare. Efter sin examen 1897 tilldelades han ett flerårigt stipendium ur en fond instiftad av storhertigen Fredrik I av Baden. Detta möjliggjorde ett omedelbart byte av yrkesinriktning genom studier vid konstskolan i födelsestaden, Großherzoglich Badische Kunstschule, som då hade funnits i 50 år ungefär.
Efter en vistelse i Paris fortsatte han sin utbildning vid Akademie der bildenden Künste i Stuttgart 1901.
Efter en tid av internering under första världskriget hade Hofer upptäckt sin förkärlek för landskapsmåleri och hade fått rykte om sin talang som lärare. Han fick erbjudande om en professur och valdes 1923 in som medlem i den preussiska Akademie der Künste och 1927 i Badische Secession.
Hofer blev en av de mest framstående representanterna för expressionismen, men var aldrig medlem i någon av de grupper, som påverkade honom, som till exempel Die Brücke.
I figurbilder och landskap med sträng och kraftig form och finstämd kolorit skapade han en personlig variant av tysk expressionism.
Hela hans produktion stämplades som "Entartete Kunst" av nazisterna och Hofer avsattes 1933 från sitt arbete som professor i Berlin. 1937 beslagtog Propagandaministeriet 15 akvareller, 304 grafiska blad av olika slag, 52 målningar och 29 teckningar på tyska museer. En av dessa, Drei Frauen, visades redan i april 1933 på en nedlåtande, nationalsocialistiskt arrangerad utställning kallad "Regierungskunst 1918-1933" på Badische Kunsthalle i Karlsruhe. Oljemålningarna Sitzender Akt mit blauem Kissen (1927), Gemüsestilleben (1929), Zwei Frauen (1920), Insulanerin (1921), Zwei Freunde (1926), Badendes Hindumädchen (1912), Freundinnen (1923-24), Gerümpel (Schachteln und Gefäße) (omkring 1922), Großer Karneval (1928), Der erwachende Gefangene (omkring 1918), Die Trunkene (1925), Kartenspieler (1925), Schlafende Jünger (1925) och Tischgesellschaft (1924) visades på liknande, avsiktligt nedsättande Entartete Kunst-utställningar.
Först efter andra världskriget återfick Karl Hofer ett erkännande som en av de stora tyska målarna under sin tid.
|