Kassun

Kassun kan också vara en del av en undervattenstunnel.
För militära kassuner, se vapenkassun.
Kassun för arbeten under vatten, här för S:t Eriksbron i Stockholm 1903.

En kassun (från franskan caisson för låda) är en sänklåda som används för grundläggning av byggnadsverk i vatten eller för arbeten under vatten.

Konstruktionsmetoden anses vara en flexibel lösning som kan anpassas efter behov.

Historia

De grundläggande principerna för kassunkonstruktion var redan kända i antiken och användes av romerska och senare medeltida ingenjörer för undervattensfundament och hamnarbeten.

Tekniken användes bland annat på 1600-talet vid byggnationen av Kristinaslussen i Stockholm.

Den moderna pneumatiska kassuntekniken utvecklades under 1800-talet. Tre framträdande exempel på kassunteknik är Royal Albert Bridge (färdigställd 1859), Eads Bridge (färdigställd 1874) och Brooklynbron (färdigställd 1883).

Funktion

En kassun byggs i regel på land och skeppas sedan på plats och sänks ner med hjälp av tyngder.

Ibland är det nödvändigt att sänka ner kassunen till sjö- eller havsbotten en bit. Då lämnas kassunen öppen nertill så att arbetare kan gå ner och schakta ut grunden. För att förhindra att vatten tränger in i arbetsrummet skapas ett övertryck i kassunen.

Om arbetarna lämnar kassunen för fort kan de drabbas av den livsfarliga tryckfallssjukan, något som kan förhindras genom att arbetarna uppehåller sig i en dekompressionskammare där trycket anpassas stegvis till normala förhållanden. Arbete i kassun kräver att den är utrustad med bland annat slussar och täta försörjningskanaler för att ge dem som arbetar en god luftförsörjning.

Se även

Referenser

  1. ↑ Nationalencyklopedin: Kassun.
  2. ↑ Kassun – för snabb och säker förflyttning Arkiverad 28 september 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ↑ ”Caisson” (på engelska). Chicago Architecture Center. https://www.architecture.org/online-resources/architecture-encyclopedia/caisson. Läst 23 maj 2026.
  4. ↑ Eduardo, Cejuela,; Vicente, Negro,; Del Campo, Jose María; Mario, Martín-Antón,; Dolores, Esteban, M.; Santos, López-Gutiérrez, Jose (2018-11). ”Recent History, Types, and Future of Modern Caisson Technology: The Way to More Sustainable Practices” (på engelska). Sustainability 10 (11). doi:10.3390/. ISSN 2071-1050. Arkiverad från originalet den 12 juli 2025. https://web.archive.org/web/20250712001503/https://www.mdpi.com/2071-1050/10/11/3839. Läst 23 maj 2026.
  5. ↑ Kockum, Jan (2024). Der har man slyssar af nöden. Stockhoms stad och kommun, Stockholms län. sid. 46. https://www.academia.edu/125027722/Der_har_man_slyssar_af_n%C3%B6den. Läst 23 maj 2026. ”Efter att strömmen fördjupats och större stenar makats ur bogserades en träkassun på plats år 1638”.
  6. ↑ ”History of Pneumatic Caisson”. Daiho Corporation. https://www.daiho.co.jp/en/tech/civil_eng/nk/history/. Läst 23 maj 2026.
  7. ↑ Stratis Kas (25 augusti 2019). ”Caisson and the Brooklyn Bridge” (på amerikansk engelska). InDEPTH. https://indepthmag.com/caisson-and-the-brooklyn-bridge/. Läst 23 maj 2026.
  8. ↑ Arbete i kassun Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine..