Klibbticka

Klibbticka
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljFomitopsidaceae
SläkteFomitopsis
ArtKlibbticka
F. pinicola
Vetenskapligt namn
§ Fomitopsis pinicola
AuktorP. Karst.
Synonymer
Fomes pinicola var. marginatus (Pers.) Overh. 1953
Fomitopsis subungulata (Murrill) Imazeki 1943
Ungulina pinicola (Sw.) Singer 1929
Ungulina marginata (Pers.) Bourdot & Galzin 1928
Fomes albus (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925
Ganoderma rubrum (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925
Polyporus parvulus (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925
Pseudofomes pinicola (Sw.) Lázaro Ibiza 1916
Mensularia marginata (Pers.) Lázaro Ibiza 1916
Ungularia parvula Lázaro Ibiza 1916
Fomes lychneus Lázaro Ibiza 1916
Friesia rubra Lázaro Ibiza 1916
Mensularia alba Lázaro Ibiza 1916
Fomes subungulatus Murrill 1908
Polyporus ponderosus H. Schrenk 1903
Ungulina marginata (Fr.) Pat. 1900
Scindalma semiovatum (Schaeff.) Kuntze 1898
Scindalma ungulatum (Schaeff.) Kuntze 1898
Antrodia tuber (P. Karst.) P. Karst. 1898
Scindalma thomsonii (Berk.) Kuntze 1898
Scindalma cinnamomeum (Trog) Kuntze 1898
Favolus pinihalepensis Pat. 1897
Fomes pini-halepensis Pat. 1897
Coriolus helveolus (Rostk.) Quél. 1890
Antrodia serpens var. tuber P. Karst. 1889
Fomes cinnamomeus (Trog) Sacc. 1888
Polyporus semiovatus (Schaeff.) Britzelm. 1887
Placodes pinicola (Sw.) Pat. 1887
Placodes helveolus (Rostk.) Quél. 1886
Placodes marginatus (Pers.) Quél. 1886
Fomes thomsonii (Berk.) Cooke 1885
Fomes pinicola (Sw.) Cooke 1885
Trametes pinicola (Sw.) P. Karst. 1882
Piptoporus helveolus (Rostk.) P. Karst. 1882
Fomes ungulatus (Schaeff.) Sacc. 1879
Ischnoderma helveolum (Rostk.) P. Karst. 1879
Fomes marginatus (Pers.) Fr. 1874
Polyporus thomsonii Berk. 1854
Polyporus marginatus Fr. 1838
Polyporus helveolus Rostk. 1838
Polyporus cinnamomeus Trog 1832
Polyporus pinicola (Sw.) Fr. 1821
Polyporus marginatus (Pers.) Fr. 1821
Polyporus pinicola var. pinicola (Sw.) Fr. 1821
Boletus pinicola Sw. 1810
Boletus marginatus Pers. 1794
Boletus ungulatus Schaeff. 1774
Boletus semiovatus Schaeff. 1774
Boletus fulvus Schaeff. 1774
Vitröta orsakad av klibbticka på en gran i världsnationalparken Bialowiezaskogen i Polen.
Vitröta orsakad av klibbticka på en gran i världsnationalparken Bialowiezaskogen i Polen.

Den mykologiska karaktären hos klibbticka:


hymenium:
rör


hatt:
ingen


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
oätlig




fot:
inte tillämpbart


sporavtryck:
gul


ekologi:
saprofyt

Klibbticka (Fomitopsis pinicola) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Fomitopsidaceae.


Klibbtickan är hattbildande, men till att börja med endast som en gulaktig klump. Utvuxen är hatten mörkgrå med en orange eller röd tillväxtzon, med ett hovliknande utseende. Tickan har en karaktäristisk lukt. Fruktkroppens yta ökar för varje tillväxtår, till skillnad från till exempel hos rosentickan. Klibbtickan är en av de vanligaste tickorna på granlågor, men kan förekomma även på döda lövträd.

Utbredning

Klibbtickan är vanligt förekommande i hela Europa och förekommer i övrigt i tempererade delar av Norra halvklotet, i Asien och Nordamerika och i norra Afrika. Den har även rapporterats från lokaler i Sydamerika och Australien.

Fnöske

Klibbtickan har använts vid framställning av fnöske, även om fnösktickan är den art som mest förknippas med fnösktillverkning. Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material. Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård och kläder, men har främst förknippats med eldmakande. Från stenåldern och framåt har fnösket haft stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat. Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen. Ismannen levde omkring år 3300 f.Kr., under den period som kallas kopparstenåldern och bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis.

Se även

Referenser

  1. ↑ Overh. (1953) , In: Polyporaceae of the United States, Alaska and Canada:44
  2. ↑ Imazeki (1943) , In: Bull. Tokyo Sci. Mus. 6:92
  3. ↑ Singer (1929) , In: Beih. bot. Zbl. 44:79
  4. ↑ Bourdot & Galzin (1928) , In: Hyménomyc. de France:601
  5. ↑ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:398
  6. ↑ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:402
  7. ↑ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:369
  8. ↑ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:584
  9. 1 2 Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:738
  10. ↑ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:671
  11. ↑ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:666
  12. ↑ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:590
  13. ↑ Murrill (1908) , In: Bull. Torrey bot. Club 35:410
  14. ↑ H. Schrenk (1903) , In: Bulletin of the U.S. Department of Agriculture, Bureau Plant Industry 36:30
  15. ↑ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):103
  16. ↑ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):517
  17. 1 2 Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):519
  18. ↑ P.A. Karsten (1898) , In: Finl. Basidsvamp. (11):17
  19. ↑ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):518
  20. ↑ Pat. (1897) , In: Tabl. analyt. Fung. France (Paris) (7):49
  21. ↑ Pat. (1897) , In: Cat. Rais. Pl. Cellul. Tunisie (Paris):49
  22. ↑ Quél. (1890) , In: Compt. Rend. Assoc. Franç. Avancem. Sci. 18(2):512
  23. ↑ P. Karst. (1889) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 48:324
  24. ↑ P.A. Saccardo (1888) , In: Hyménomycètes (Alençon):683
  25. ↑ Britzelm. (1887) , In: Ber. naturw.-lichen Ver. Schwaben und Neuburg 29:279
  26. ↑ Pat. (1887) , In: Hyménomyc. Eur. (Paris):139
  27. ↑ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):170
  28. ↑ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  29. 1 2 Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):17
  30. ↑ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:46
  31. ↑ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:45
  32. ↑ P.A. Saccardo (1879) , In: Michelia 1(no. 5):539
  33. ↑ P.A. Karsten (1879) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 5:38
  34. ↑ E.M. Fries (1874) , In: Hymenomyc. eur. (Upsaliae):683
  35. ↑ Berk. (1854) , In: Hooker's J. Bot. Kew Gard. Misc. 6:142
  36. ↑ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):468
  37. ↑ Sturm (1838) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) 4:73
  38. ↑ Trog (1832) , In: Flora, Jena 15:556
  39. 1 2 E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:372
  40. ↑ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:372
  41. ↑ Sw. (1810) , In: Svenska Vet. Acad. hand., 1852 31:88
  42. ↑ Pers. (1794) , In: Neues Mag. Bot. 1:108
  43. ↑ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:88
  44. ↑ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:92
  45. ↑ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:89
  46. ↑ ”Lavar och tickor”. Arvidsjaurs Natur & Kulturguide. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220202234/http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=view&id=75&Itemid=105. Läst 20 december 2014.
  47. ↑ ”Fomitopsis pinicola”. Plantwise. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220235958/http://www.plantwise.org/KnowledgeBank/PWMap.aspx?speciesID=17786&dsID=24305&loc=global. Läst 20 december 2014.
  48. ↑ Susan Labiste (2016). ”Substitutes for Tinder Fungus” (på engelska). Primitive Ways. http://www.primitiveways.com/Amadou%20substitutes%202.html. Läst 9 augusti 2020.
  49. ↑ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014.
  50. 1 2 Svenska Akademiens ordbok: Fnöske
  51. ↑ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014.
  52. ↑ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014.
  53. 1 2 ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014.
  54. 1 2 Nationalencyklopedin 1991, s. 450.
  55. ↑ Björn ”Nalle” Corander. ”Eld utan tändstickor – elddonet”. Björn Coranders hemsida. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709012315/http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/del_ute.htm. Läst 19 december 2014.
  56. ↑ U. Peinter, R. Pöder, T. Pümpel (september 1998). ”The iceman's fungi” (på engelska). Mycological Research (The British Mycological Society (The Cambridge Journal Online)) 102 (10): sid. 1153-1162. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=42619&fileId=S0953756298006546. Läst 20 december 2014.

Tryckta källor

Externa länkar