

Klimatalarmism är en term som i klimatdebatten används nedsättande för vad som påstås vara grundlösa eller överdrivna farhågor för framtida klimatförändringar eller för aktiviteter som uttrycker sådana farhågor. Begreppet beskrivs som polariserande inom klimatdebatten. I Språkrådets nyordslista 2008 presenterades det närliggande ordet klimatism med betydelsen "nedsättande: rädslan för en klimatförändring sedd som en fanatisk trosriktning".
Termen används för att markera avståndstagande från en typ av argumentation och språkbruk som påstås överdriva risken för framtida klimatförändringar och dessas konsekvenser.
Termen klimatalarmism används också av de som menar att de allvarliga klimatförändringarna är en bluff eller ifrågasätter argument om klimatförändringar även när argumenten har stöd i vetenskaplig konsensus. Då används termen i nedsättande syfte för att misstänkliggöra budskap från klimatforskare, media eller klimataktivister. I de sammanhangen har påståenden om klimatförändringar som ett existentiellt hot mot mänskligheten betecknats som alarmism. Klimatalarmism har även beskrivits som ett hot mot demokratin och påståtts påverka ungdomars mentala hälsa negativt.
Klimatalarmism har beskrivits som överreaktioner på global uppvärmning och irrationella åtgärder för att motverka global uppvärmning.
Termen alarmist har använts av personer som är kritiska mot klimatforskning för att i nedsättande syfte beskriva någon som stöder vetenskaplig konsensus även utan att för den skull vara kompromisslös i sina åsikter. Meteorologen Kerry Emanuel har sagt att stämpla någon som en alarmist är "ett synnerligen infantilt sätt att smutskasta någon med tanke på vad som står på spel" och "att använda en sådan provocerande terminologi har en tydligt Orwellsk prägel."