Klorokin

Klorokin
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn(RS)-N'-(7-klorokinolin-4-yl)-N,N-dietyl-pentan-1,4-diamin
Kemisk formelC18H26Cl1N3
Molmassa319,872 g/mol
CAS-nummer54-05-7
SMILESClc1cc2nccc(c2cc1)NC(C)CCCN(CC)CC
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Klorokin är en quininanalog som används vid behandling och prevention av malaria i områden där parasitens känslighet för klorokin är känd. Den verkar mot den asexuella formen av malaria i de röda blodkropparna. Klorokin är en del av läkemedelsgruppen 4-aminokinoliner. Vissa typer av malaria, resistenta stammar och komplicerade fall behöver vanligen behandling med ett annat malarialäkemedel eller kombinationsbehandling. Det används även ibland mot amöbainfektioner utanför mag- och tarmkanalen, reumatoid artrit, and systemisk lupus erythematosus (SLE). Det prövas även experimentellt som behandling mot covid-19.

Vanliga biverkningar inkluderar muskelproblem, nedsatt aptit, diarré och hudutslag. Allvarliga biverkningar inkluderar synproblem, muskelskada, kramper och låga nivåer av blodkroppar. Det verkar vara säkert att använda under graviditeten.

Klorokin upptäcktes 1934 av Hans Andersag. Det finns med på Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel, som innehåller de läkemedel som anses vara de mest effektiva och säkra för att möta grundläggande behov i ett hälso- och sjukvårdssystem och finns tillgängligt som generiskt läkemedel.

Hydroxiklorokin

Strukturformel för hydroxiklorokin
Molekylmodell för hydroxiklorokin

Hydroxiklorokin är ett närbesläktat läkemedel till klorokin som också används mot malaria, reumatoid artrit och SLE. Hydroxiklorokin säljs under namnen Plaquenil, Axemal, Dolquine och Quensyl.

Det används precis som klorokin experimentellt för att behandla sjukdomstillståndet covid-19. En del forskare och universitet var i mars 2020 försiktigt positiva till att använda hydroxiklorokin som medicin mot covid-19. Men samtidigt manades till försiktighet i väntan på ordentliga forskarresultat.

Den franske mikrobiologen Didier Raoult förespråkade i mars 2020 behandling mot Covid-19 med hydroklorokin kombinerat med antibiotika, vilket varit kontroversiellt inom fackkretsar, eftersom det saknats vetenskapligt tillräckligt belagda studier som stöder hans påstående om positiva resultat. Hans uppfattning i frågan fick i mars 2020 stor spridning i USA efter det att den amerikanske presidenten Donald Trump uttalat sitt uttryckliga stöd för en sådan behandling, utan att i sin tur haft stöd av USA:s federala smittskyddsmyndighet för detta.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chloroquine, 22 mars 2020.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ”Aralen Phosphate”. The American Society of Health-System Pharmacists. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208200339/http://www.drugs.com/monograph/aralen-phosphate.html. Läst 2 december 2015.
  2. ↑ Cortegiani A, Ingoglia G, Ippolito M, Giarratano A, Einav S (Mars 2020). ”A systematic review on the efficacy and safety of chloroquine for the treatment of COVID-19”. Journal of Critical Care. doi:10.1016/j.jcrc.2020.03.005. PMID 32173110.
  3. 1 2 3 ”Klorokin och hydroxiklorokin bör endast användas för behandling av patienter med covid-19 inom kliniska studier”. Läkemedelsverket. 2 april 2020. Arkiverad från originalet den 10 april 2020. https://web.archive.org/web/20200410180632/https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/klorokin-och-hydroxiklorokin-bor-endast-anvandas-for-behandling-av-patienter-med-covid-19-inom-kliniska-studier. Läst 8 april 2020.
  4. ↑ ”Chloroquine Use During Pregnancy” (på engelska). Drugs.com. Arkiverad från originalet den 16 april 2019. https://web.archive.org/web/20190416201619/https://www.drugs.com/pregnancy/chloroquine.html. Läst 16 april 2019. ”There are no controlled data in human pregnancies.”
  5. ↑ Manson P, Cooke G, Zumla A, red (2009). Manson's tropical diseases. (22nd). [Edinburgh]: Saunders. sid. 1240. ISBN 9781416044703. Arkiverad från originalet den 2 november 2018. https://web.archive.org/web/20181102004125/https://books.google.com/books?id=CF2INI0O6l0C&pg=PA1240. Läst 9 september 2017
  6. ↑ Bhattacharjee, Mrinal (2016). Chemistry of Antibiotics and Related Drugs. Springer. sid. 184. ISBN 9783319407463. Arkiverad från originalet den 1 november 2018. https://web.archive.org/web/20181101204139/https://books.google.com/books?id=vgXWDAAAQBAJ&pg=PA184. Läst 9 september 2017
  7. ↑ ((World Health Organization)) (2019). World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019. Geneva: World Health Organization. WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO
  8. ↑ ”Läkemedel vid SLE”. 1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-SLE/. Läst 7 maj 2015.
  9. ↑ Cortegiani, Andrea; Ingoglia, Giulia; Ippolito, Mariachiara; Giarratano, Antonino; Einav, Sharon (10 mars 2020). ”A systematic review on the efficacy and safety of chloroquine for the treatment of COVID-19” (på engelska). Journal of Critical Care. doi:10.1016/j.jcrc.2020.03.005. ISSN 0883-9441. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0883944120303907.
  10. ↑ ”Nu sätts hopp till malariamedicin i vården av coronapatienter” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/03/21/nu-satts-hopp-till-malariamedicin-i-varden-av-coronapatienter. Läst 22 mars 2020.
  11. ↑ ”Fransk professor påstår sig ha mirakelkur mot corona”. Dagens Nyheter. 1 maj 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/fransk-professor-pastar-sig-ha-mirakelkur-mot-corona/.