Kopplingspanel

För patchpanel i tele- och nätverkssammanhang, se Jackväxel.
IBM 402 bokföringsmaskins kontrollpanels kabeldragning. Den här panelen var märkt ”vinst- och förlustsammanställning”.

En plugboard (svenska: även kopplingspanel, styrpanel eller instickspanel; engelska plugboard/control panel) är en panel med ett rutnät av uttag (”nav”/hubs) där man med patchkablar kopplar ihop kretsar för att styra eller ”programmera” en maskin. Plugboards användes främst i hålkortsutrustning (unit record equipment), vissa kryptoapparater och i vissa tidiga datorer.

Till skillnad från datorer med lagrade program (där programinstruktioner ligger i minne) specificerar en plugboard funktion genom fysiska kopplingar: vilka signaler som leds mellan maskinens läsare, räknare, reläer, utskriftsenheter m.m.

Konstruktion och funktion

Baksidan av samma 402-plugboard, som visar stiften som får kontakt med maskinens interna ledningar. Hålen kallades hubbar.
En operatör som sätter in en kontrollpanel i en IBM 407-bokföringsmaskin. En annan panel ligger på golvet i närheten.
Reläer, som detta, användes i stor utsträckning i hålkortsbaserad kontorsutrustning. När ström flyter genom elektromagneten, 1, dras järnankaret, 2, in och vrids kring ett lager i sitt hörn (ej visat), vilket flyttar den gemensamma kontakten, 3. Ett relä kan ha mer än ett kontaktset. Co-selector-reläer hade fem kontaktset.

En plugboard är ofta en platt, utbytbar panel som skjuts in i en maskin och då får elektrisk kontakt med maskinens interna kopplingsmatris. Genom att sätta patchkablar mellan panelens uttag skapas de kretsar som behövs för en viss uppgift, exempelvis att läsa kolumner på hålkort, summera värden och skriva ut resultat.

I hålkortsutrustning är uttagen typiskt kopplade till:

En ofta använd jämförelse är att plugboarden motsvarar ”kopplingslagret” i en modern FPGA: man har en uppsättning givna byggblock och bestämmer kopplingarna mellan dem.

Användningsområden

Hålkortsutrustning

Hålkort i IBM:s 80-kolumnsstandard, använt i början av 1970-talet vid Stuttgarts universitet för att mata in Fortran-program i en IBM-stordator. Den kodade programraden visas i klartext uppe till vänster.

I hålkortsbaserade kontorsmaskiner blev utbytbara styrpaneler ett sätt att snabbt växla mellan olika ”jobb” utan att behöva bygga om maskinen internt. Sådana paneler förekom bland annat i IBM:s bokförings- och tabuleringsmaskiner.

Idén med plugboards för omkoppling av tabulatorer kopplas i forskningslitteraturen till Otto Schäffler, inspirerad av telefonväxlar.

Kryptomaskiner

Pluggtavlan (steckerbrett) på Enigma-maskinen är placerad framtill på maskinen, under tangenterna. På fotografiet är två bokstavspar omkastade (S–O och J–A). Upp till 13 bokstavspar kan kopplas om på detta sätt.

På Enigma finns en icke-avtagbar plugboard (tyska Steckerbrett) på framsidan av maskinen. Genom att koppla ihop bokstäver parvis byts de ut före och efter rotorernas kryptering, vilket ökade nyckelutrymmet och försvårade angrepp. Upp till 13 bokstavspar kan kopplas (även om färre ofta användes i praktiken).

Tidiga datorer och kringutrustning

Den ursprungliga ENIAC programmerades genom en kombination av omkopplare, kabeldragning och plugboards, vilket gjorde omprogrammering tidskrävande jämfört med senare datorer med lagrade program.

Plugboards användes även i vissa senare system för särskilda ändamål. Exempelvis använde IBM 305 RAMAC kontrollpaneler (plugboards) för vissa jämförelse- och grenfunktioner.

I vissa specialdatorer kunde plugboarden fungera som en form av manuellt konfigurerbar ROM. Ett ofta nämnt exempel är Ferranti Argus, där programkod kunde representeras av ett ”peg-board”-minne med insatta ferritstift.

Se även

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 ”IBM Reference Manual: Functional Wiring Principles (Form 22-6275-0)” (på engelska). International Business Machines (IBM). 1956. https://www.bitsavers.org/pdf/ibm/punchedCard/Training/22-6275-0_Functional_Wiring_Principles.pdf. Läst 28 januari 2026.
  2. ↑ ”IBM Control Panels” (på engelska). Columbia University Computing History. https://www.columbia.edu/cu/computinghistory/plugboard.html. Läst 28 januari 2026.
  3. ↑ Zemanek, Heinz (1976). ”Computer prehistory and history in central Europe” (på engelska). Proceedings of the National Computer Conference. doi:10.1145/1499799.1499803.
  4. ↑ Heide, Lars (2009) (på engelska). Punched-Card Systems and the Early Information Explosion, 1880–1945. sid. 128–137. ISBN 978-0-8018-9143-4. https://archive.org/details/punchedcardsyste0000heid
  5. ↑ ”Enigma I – Steckerbrett (plugboard)” (på engelska). Crypto Museum. https://www.cryptomuseum.com/crypto/enigma/i/sb.htm. Läst 28 januari 2026.
  6. ↑ ”ENIAC Programmers” (på engelska). Columbia University Computing History. https://www.columbia.edu/cu/computinghistory/eniac.html. Läst 28 januari 2026.
  7. ↑ ”IBM 305 RAMAC Manual of Operation (Form 22-6264-1)” (på engelska). International Business Machines (IBM). 1 april 1957. https://ed-thelen.org/comp-hist/22-6264-1-IBM-305-RAMAC-ManualOfOperation.pdf. Läst 28 januari 2026.
  8. ↑ Aylen, Jonathan (2012). ”Bloodhound on my Trail: Building the Ferranti Argus process control computer” (på engelska). The National Museum of Computing / Computer Conservation Society (pdf). https://www.computinghistory.org.uk/userdata/files/ferranti_argus_100_-_bloodhound_on_my_trail_published_2012_.pdf. Läst 28 januari 2026.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kopplingspanel.