| Renstyng | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Tvåvingar Diptera |
| Underordning | Flugor Brachycera |
| Familj | Styngflugor Oestridae |
| Underfamilj | Hypodermatinae |
| Släkte | Hypoderma |
| Art | Renstyng H. tarandi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hypoderma tarandi | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Renstyng (Hypoderma tarandi) är en fluga som beskrevs 1758 av Carl von Linné. Arten ingår i släktet Hypoderma inom familjen styngflugor. Catalogue of Life placerar den dessutom i undersläktet Hypoderma (Oedemagena). Renstyng är en av de vanligaste parasiterna hos ren, där den orsakar bulor i renens hud allteftersom den växer.
Renstyngens är en stor styngfluga, som är tätt täckt med långa, gröngula, svarta och rödgula hår. Huvudet är sammetssvart baktill och dess ben har fullkomligt cylindriska lår.
Renstyng förekommer cirkumpolärt i norra holarktis, i Skandinaviska fjällen, Sibirien, Kamtjatka, Alaska, Kanada, nordligaste USA och Grönland.
Den befruktade honan fäster efter parningen 300–500 ägg i sommarpälsen runt renens ljumske, gärna hos kalvarna. Äggen kläcks efter ett par dygn, varefter larven gör ett hål i skinnet och borrar sig in under huden på renens rygg där den bosätter sig under vintern. Den lever på lymfvätska. I juni när larven är färdig för förpuppning, utvecklas den till en fluga lika stor som en humla. Det latinska namnet på korm, Hypoderma tarandi, betyder under huden (på) ren.
Renstynget är framförallt aktiv under varma sommardagar medan kraftig vind, regn och kallt väder (<10-12 °C) anses dämpa renstyngets flygaktivitet och äggläggning. Renstynget kan flyga långt, upp till 90 mil.
Kormflugans ägg och larver förekommer enbart under renens hud och ska inte förväxlas med renens nässtyng (Cephenemyia trompe).
Renstynget parasiterar normalt på renar men den kan lägga ägg på andra djur och i människohår. Parasiten är dock inte anpassad till att fullfölja hela sin livscykel på annat än ren men larverna kan ta sig in under människohud och orsaka bulor. I allvarliga fall kan larven krypa in i ögat och i vissa fall till och med orsaka blindhet.
Till de vanliga symtomen räknas bland annat bulor i huvudregionen, till exempel kring ögon, ansikte, panna och hjässa samt svullna lymfkörtlar. Hudsvullnaderna kan migrera, det vill säga de kan försvinna inom några dagar eller timmar och sedan dyka upp igen någon annanstans. Svullnaden behöver inte nödvändigtvis betyda att parasiten befinner sig precis vid själva svullnaden, utan svullnaden kan även vara ett uttryck för immunförsvarets reaktion mot främmande organismer.
Infektionen har betraktats som ovanlig så den kan därför lätt förbises av medicinsk personal. Även om man upptäcker renstyngets ägg kan de förväxlas med huvudlusens ägg, som är vanliga fynd hos barn. I vissa fall har man förbisett parasiten och istället försökt behandla det man tolkat som allergiska reaktioner.
Även kortvarig vistelse i renskötselområden kan leda till att man drabbas av renstyng. Människor som vistas i riskområden kan skydda sig mot angrepp från renparasiten genom att se till att bära huvudbonad under kalvmärkningstiden då renskötare ofta vistas i närheten av renarna samt rent generellt under perioden juni-augusti i renskötselområden när flugan är aktiv och av misstag kan lägga ägg på människor. Eftersom arten kan flyga långa sträckor behöver man inte nödvändigtvis ha haft närkontakt med renar för att drabbas.
Man behöver inte använda skyddsglasögon då flugan inte lägger ägg direkt i ögonen. Parasiten smittar inte heller mellan människor då enda sättet att drabbas är om man utsatts för renstyng och deras ägg.
I Finland förefaller det officiella antalet drabbade människor vara färre än i Sverige och Norge, och samtidigt konstaterar man även att renarna medicineras storskaligt mot parasiter i de finska renskötselområdena.
Det finns en rad dialektala namn på renstyng som gormstickar i Västerbotten, korm, kårm eller kvärm i Norrbotten, från samiskans "kurhmä" och parma och batteboske, som används av finska nybyggare i Torne lappmark.
Bland samer i Torne lappmark används följande benämningar: spehta, patte påske, patta påskeje  eller påsketeje. Patt eller patta, betyder "anus" eller "säte", och pattok betyder bakstickare.[källa behövs] Påsketeje betyder stickande, den som sticker. Ordets rot är påsketet, som betyder stinga.[källa behövs]
När larverna i maj blivit fullvuxna kallas de kurbma, gurbme, kurmut eller kormot.. Larvbenämningarna Kurbma med flera är besläktade med finska kärmet = orm och kermeinen, kärmehinen = full av ormar.
Samma benämningar används även för det ärr efter styngets angrepp som syns i beredda renskinn.