Listeria monocytogenes

Den här artikeln handlar om den sjukdomsalstrande bakterien Listeria monocytogenes. För bakteriesläktet, se Listeria.
Listeria monocytogenes
Listeria monocytogenes
Systematik
DomänBakterier
StamFirmicutes
KlassBacilli
OrdningBacillales
FamiljListeriaceae
SläkteListeria
Vetenskapligt namn
§ Listeria monocytogenes
AuktorPirie, 1940

Listeria monocytogenes är en gram-positiv bakterie som hos människan kan orsaka sjukdomen listerios. Sjukdomen yttrar sig bland annat som diarréer, huvudvärk, influensaliknande symptom, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Sjukdomen är en zoonos och är anmälningspliktig. Bakterien förekommer allmänt i naturen och kan därför kontaminera livsmedel. Den kan tillväxa i kylskåpstemperatur vilket gör att den kan nå riskabla halter. En människa med normalt immunförsvar klarar dock bakterien i vissa mängder.

Historia

År 1911 publicerade Gustav Hülphers en artikel om en rörlig grampositiv stavbakterie som han hade isolerat från två döda kaniner. Denna artikel publicerades i Svensk Veterinärtidskrift och eftersom den bara publicerades i Sverige föll den snabbt i glömska. År 1926 återupptäcktes bakterien, av en engelsk forskargrupp som döpte den till Bacterium monocytogenes. Anledningen att den fick artepitetet monocytogenes var att man såg att andelen monocyter ökade kraftigt i blodet vid en infektion av bakterien. Den har sedan fått namnet Listeria monocytogenes.

Tillväxt och spridning

Listeria monocytogenes intracellulära livscykel.

L. monocytogenes kan leva och replikera sig i värdcellens cytoplasma. En makrofag fagocyterar listeriabakterien till en endosom. En lysosom fuserar med endosomen och dess uppgift är att bryta ner bakterien. L. monocytogenes omges nu bara delvis av ett membran, på ena sidan är membranet fortfarande intakt medan på andra sidan så har membranet gått sönder på grund av att bakterien har utsöndrat hemolysin. Detta gör den för att bli fri i värdcellens cytoplasma där den sedan börjar replikera sig. I cytoplasman omsluts listeriabakterien av värdcellens aktinfilament. Aktinfilamenten bildar sedan en svans efter bakterien som den använder för att förflytta sig till nästa cell den ska infektera.

Förekomst

L. monocytogenes finns spridd i naturen i jord och i vatten. Den kan även finnas i tarmen hos många däggdjur, även hos människan. L. monocytogenes tillväxer i biofilmer och trivs bra bland annat på svåråtkomliga platser vid livsmedelstillverkning, detta gör att den lätt kan kontaminera livsmedel under tillverkning. Bakterien kan växa i kylskåpstemperatur och i vakuumförpackningar, och ju längre livsmedlet får ligga desto större är risken att bakterierna har nått en skadlig halt. L. monocytogenes tål även höga saltkoncentrationer och frysning. Bakterien avdödas vid 70°C.

Sjukdom

L. monocytogenes kan orsaka sjukdomen listerios hos människor samt kringsjuka hos får. Mat är den främsta källan till infektion hos människor. Mat som kan orsaka listerios är mat som äts utan att upphettas, detta kan exempelvis vara opastöriserad dessertost, färdigpaketerade charkuterier, färdiga sallader och smörgåsar, gravad och rökt fisk.

Riskgrupper för svårare infektion är gravida, personer med nedsatt immunförsvar och äldre människor. Det misstänkts att en bakterie per gram livsmedel kan orsaka sjukdom hos dessa, medan friska människor kan klara upp emot en miljard bakterie per gram livsmedel.

Listeriainfektion kan ge upphov till två olika sjukdomsbilder. Hos individer som ej tillhör riskgrupper är den vanligaste manifestationen en självutläkande mag-tarminfektion. Inkubationstiden för sådan infektion är 6 timmar till 10 dagar. Symtomen utgörs främst av feber, vattnig diarré, och influensaliknande symtom. Symtomen brukar hålla i sig i mindre än två dygn. Främst hos riskgrupper kan infektionen dock ge upphov till en allvarligare sjukdomsbild med sepsis och hjärnhinneinflammation. Detta benämns som en invasiv infektion. Inkubationstiden för en invasiv infektion är upp till fyra veckor. Dödligheten för invasiv infektion är tämligen hög.

Hos gravida kvinnor kan listeria ge upphov till en invasiv infektion. För kvinnan är prognosen generellt god, men det finns stor risk för fosterkomplikationer och fosterdöd.

För att undvika att smittas av L. monocytogenes bör man äta så färska produkter som möjligt och ha en god livsmedelshygien. Även tillverkningsmiljön har stor betydelse.

Under åren 2015 till 2024 rapporterades i median 109 fall om året i Sverige. Denna siffran avser främst invasiva infektioner, och ej mag-tarminfektion, då de sistnämnda oftast ej diagnostiseras. 2025 skedde ett större utbrott på en restaurang i Stockholm. Listeros är en anmälningspliktig sjukdom och vid smitta är det värdefullt att spara misstänka smittkällor för analys.

Etymologi

Sjukdomen listerios har fått sitt namn efter Joseph Lister (1827-1912), som var kirurg vid universitetet i Glasgow. Han införde en antiseptisk metod vid behanlingen av trauman och under operationer som bestod i tvättning med karbolsyra, varvid dödligheten vid hans klinik sjönk från 45 till 14 procent.

Olika arter

Referenser

  1. ↑ Jacquet , C. et al. (2004) A molecular marker för evaluating the pathogenis potential of foodborne Listeria Monocytogenes s 2094-2100
  2. 1 2 Källenius, G & Svensson B ,S (2001) Zoonoser Studentlitteratur Lund
  3. ↑ Tilney G., L & Portnoy A., D (1989) Actin filaments and the growth, movement, and spread of the intracellular bacterial parasite, Listeria monocytogenes Pennsylvania Läst 2011-04-26
  4. 1 2 3 4 (Livsmedelsverket (2010). Listeria monocytogenes , ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110527140651/http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Bakterier-virus-och-parasiter/Listeria-monocytogenes/Listeria-monocytogenes/. Läst 20 maj 2011. Läst 11-05-19)
  5. 1 2 (Smittskyddsinstitutet (2011). Sjukdomsinformation om listeriainfektion, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 september 2009. https://web.archive.org/web/20090908015825/http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/listeriainfektion. Läst 8 december 2008. Läst 11-05-19)
  6. ↑ ”Listerios hos får”. SVA. https://www.sva.se/djurhaelsa/djursjukdomar-a-oe/sjukdomar/listerios-hos-faar/. Läst 10 oktober 2025.
  7. 1 2 3 (Varma, K, Jay. et al. (2007) Listeria monocytogenes infection from foods prepared in a commercial establishment: A case-control study of potential sources of sporadic illness in the United States. Clinical infectious diseases s 521-528)
  8. ↑ ( Källenius, G & Svensson B ,S (2001) Zoonoser Studentlitteratur Lund)
  9. ↑ Ooi, Say Tat; Lorber, Bennett (2005-05-01). ”Gastroenteritis due to Listeria monocytogenes”. Clinical Infectious Diseases: An Official Publication of the Infectious Diseases Society of America 40 (9): sid. 1327–1332. doi:10.1086/429324. ISSN 1537-6591. PMID 15825036. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15825036. Läst 10 oktober 2025.
  10. ↑ Angelo, Kristina M.; Jackson, Kelly A.; Wong, Karen K.; Hoekstra, Robert M.; Jackson, Brendan R. (2016-12-01). ”Assessment of the Incubation Period for Invasive Listeriosis”. Clinical Infectious Diseases: An Official Publication of the Infectious Diseases Society of America 63 (11): sid. 1487–1489. doi:10.1093/cid/ciw569. ISSN 1537-6591. PMID 27535950. PMC: 5421300. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27535950. Läst 10 oktober 2025.
  11. 1 2 3 ”UpToDate”. www.uptodate.com. https://www.uptodate.com/contents/clinical-manifestations-and-diagnosis-of-listeria-monocytogenes-infection?search=listeriosis&source=search_result&selectedTitle=1~150&usage_type=default&display_rank=1#H2964517112. Läst 10 oktober 2025.
  12. ↑ ”Listeriainfektion – sjukdomsstatistik”. www.folkhalsomyndigheten.se. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2025. https://web.archive.org/web/20251003223528/https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/listeriainfektion/. Läst 10 oktober 2025.
  13. ↑ Sandra Johnsson (7 oktober 2025). ”Efter första provsvaren – expertens teori om Coco & Carmens meny”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/experten-raknade-bakterier-i-avforing-vid-stort-listeriautbrott-i-fabod. Läst 10 oktober 2025.
  14. ↑ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376. Sid. 182.