| Kustwillet Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Släkte | Tringa |
| Art | Kustwillet T. semipalmata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tringa semipalmata | |
| Auktor | Gmelin, (1789) |
| Utbredning | |
| Synonymer | |
| |
Kustwillet (Tringa semipalmata) är en stor nordamerikansk vadarfågel i familjen snäppor. Den och präriewillet ansågs fram tills nyligen som en och samma art, willet.
Kustwillet är i storlek och form jämförbar med gluttsnäppan (Tringa nebularia) med en längd på 31–36 centimeter och vingbredden 54–62 centimeter. Den har dock en tydligt kortare, tjockare och rakare grå näbb, tjockare och kortare hals samt ett tydligt streckat och tvärvattrat bröst. I flykten syns svartvita vingar med ett vitt vingband i kontrast mot svarta handpennor och handtäckare. I vinterdräkt är den enhetligt grå med vit nedre buk och ett kort vitt ögonbryn mellan näbb och öga.

Lätet, som gett fågeln dess namn, är en två- eller trestavig drill kli-li-li eller ki-litt.
Präriewillet (T. inornata) skiljer sig från kustwillet genom att vara större och ha längre näbb och ben. Den är också generellt blekare och har mörkare röst.
Kustwillet häckar i kustnära våtmarker från Newfoundland i sydöstra Kanada till Florida och Tamaulipas i nordöstra Mexiko. Den förekommer även i Bahamas, Stora Antillerna och på andra spridda öar i Karibien som Los Roques norr om Venezuela. Arten rör sig endast sällsynt inåt land. Vintertid ses den från New Jersey genom Karibien söderut till nordöstra Brasilien.
I Europa är arten en mycket sällynt gäst med blott ett enda säkert fynd, då en ungfågel höll till nära Larvik i norska Vestfold 14 oktober 1992 till 23 mars 1993. Tarsiger.com Fynd av kustwillet i Västpalearktis</ref>
Kustwillet och präriewillet behandlades tidigare som en och samma art, willet (T. semipalmata), men skildes åt efter studier som visar på skillnader i läten, utseende och ekologi.
Tidigare placerades den, då inkluderande präriewillet, som ensam art i släktet Catoptrophorus, men DNA-studier visar att den är en del av Tringa. De båda arternas närmaste släkting är sannolikt östasiatiska sällsynta arten trädsnäppa.
Vintertid hittas den på både sandiga, klippiga och dyiga stränder och kustnära våtmarker. Den häckar i nominatformen på sandrevlar och saltträsk utmed kusten.
Hanen inleder bobygget genom att skrapa fram en liten fördjupning med fötterna och bröstet. Honan fodrar sedan gropen med omgivande växtlighet och småstenar. Däri lägger hon sedan fyra ägg som båda könen ruvar i 22–29 dagar. Honan flyttar två veckor före hanen, som tar hand om ungarna själv tills de är självständiga.
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 250 000 adulta individer. Notera dock att IUCN bedömer hotstatus för semipalmatus i vidare mening, inklusive präriewillet.
Tringa semipalmata i vidare mening kallades tidigare för willetsnäppa men 2010 ändrade SOF:s taxonomiska kommitté namnet till enbart willet. Även bandvingad snäppa förekommer som namn på fågeln i litteraturen.
|