Libris (akronym för: Library Information System) är en gemensam svensk datoriserad samkatalog för ett stort antal svenska bibliotek, i huvudsak universitetsbibliotek. Plattformen som driver Libris är Libris XL, som lanserades 2018 och bygger på länkade data (BIBFRAME). Libris hanterar både bibliografiska poster och auktoritetsdata för personer, organisationer, ämnesord och verk.
Den 6 maj 2026 lanserade Kungliga biblioteket en ny söktjänst för Libris (version 1.0), byggd på en ny teknisk grund med länkade data och realtidsuppdaterad metadata.
Allmänt
I systemet hittar man information om nästan alla svenska böcker och tidskrifter, samt de flesta utländska publikationer som köpts in av svenska forskningsbibliotek. Libris infördes gradvis under början av 1970-talet. De anslutna biblioteken registrerar sin litteratur i Libris databas, där den direkt kan sökas och redigeras. Den svenska nationalbibliografin tas kontinuerligt ut ur systemet. Ett unikt identifikationsnummer, "Libris-ID", finns för varje post i katalogen.
Kungliga biblioteket i Stockholm ansvarar för drift av katalogen och tillhörande datorprogram. Utvecklingen sker numera mot plattformen Libris XL och dess publika söktjänst.
Förhållandet till Libris XL
Libris XL är den tekniska plattform som driver Libris. Plattformen lanserades 2018 och innebar att KB blev det första nationalbiblioteket i världen med en katalogiseringsmiljö baserad på länkade data (BIBFRAME). Libris XL är inte ett separat system som ersätter Libris, utan utgör den underliggande grunden som Libris-tjänsterna bygger på.
Centrala egenskaper i Libris XL är bland annat:
- Datamodell baserad på BIBFRAME och länkade data, i stället för enbart MARC21-poster.
- Hantering av auktoritetsdata, det vill säga normerade poster för personer, organisationer, ämnesord och verk, vilka kan nås via öppna API:er och OAI-PMH.
- Öppna data som tillgängliggörs under Creative Commons CC0.
Den publika söktjänsten i Libris uppgraderades till version 1.0 baserad på Libris XL den 6 maj 2026.
Historia
Statskontoret fick 1967 av regeringen uppdragen att utreda forskningsbibliotekens inre organisation och hur tekniska hjälpmedel skulle kunna rationalisera biblioteksarbetet. Den tekniska delen av utredningsuppdraget resulterade i en vision om ett integrerat bibliotekssystem som planerades innehålla funktioner för sökning, förvärv, katalogisering, låneregistrering och produktion av olika typer av tryckta katalogprodukter. Systemet skulle i princip täcka alla behov ett forskningsbibliotek kunde tänkas ha av ett datasystem. Utvecklingen av de övriga funktionerna kom dock snart att prioriteras ner till förmån för katalogiseringsfunktionen.
Libris innebar startskottet för datoriseringen av de svenska forskningsbiblioteken. År 1971 inleddes försöksverksamhet med Libris vid högskolebiblioteket i Linköping. Inmatning i databasen gjordes inledningsvis med hjälp av hålremsstansning. År 1972 blev det också möjligt att registrera i Libris med hjälp av datorterminaler. Systemets centraldator, som inledningsvis var placerad vid högskolan i Linköping, hade kapacitet för att kunna hantera upp till 20 terminaler.
År 1975 uppgraderades systemet till Libris II, som var anpassad efter de nya katalogiseringsregler som hade antagits 1974 och MARC-standarden. Driftansvaret för Libris överlämnades från Statskontoret till Kungliga biblioteket 1977. En tredje version av Libris lanserades 1980. Systemet kunde vid den här tiden hantera 150 terminaler utplacerade vid en rad olika svenska forskningsbibliotek. Centraldatorn fanns nu på Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm.
Mellan 1981 och 1997 var systemet avgiftsbelagt för de bibliotek som använde det. År 1997 blev Libris avgiftsfritt och öppet tillgängligt på webben. Sedan 2017 sker katalogisering i Libris enligt regelverket RDA (Resource Description and Access). Den 29 juni 2018 övergick KB till en ny katalogiseringsplattform, Libris XL, baserad på BIBFRAME och länkade data.
Den 6 maj 2026 lanserades en ny söktjänst för Libris i version 1.0 på libris.kb.se. Den nya söktjänsten ersätter den tidigare successivt och bygger på länkade data, realtidsuppdaterad metadata och bättre förutsättningar för tillgänglighet och vidareutveckling.
