Lansorm

Lansorm Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Kräldjur Reptilia
Underklass	Diapsider Diapsida
Ordning	Fjällbärande kräldjur Squamata
Underordning	Ormar Serpentes
Familj	Huggormar Viperidae
Underfamilj	Crotalinae
Släkte	Bothrops
Art	Lansorm B. asper
Vetenskapligt namn
§ Bothrops asper
Auktor	Garman, 1884
Utbredning
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Lansorm (Bothrops asper) en giftorm i familjen huggormar som kan nå en längd av cirka 2,5 meter och är för att vara en huggorm relativt slankt byggd. Den återfinns i Mellanamerika och i norra Sydamerika. Namnet återspeglar huvudets form som liknar spetsen på en lans. Där den lever står den för en stor del av alla giftormsbett.

Utbredningsområdet sträcker sig från östra Mexiko till Ecuador och nordvästra Venezuela. Arten lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1770 meter över havet. Den vistas i torra och fuktiga skogar samt i kulturlandskap med större populationer av råttor.

Artepitetet i det vetenskapliga namnet är latin för grov/rå. Det syftar antagligen på de grova fjällen eller på artens försvarsbeteende som kan misstas för att vara aggressivt.

Arten är huvudsakligen nattaktiv och marklevande. Deras föda består av gnagare, små fåglar, ödlor och groddjur. Arten är ovovivipar och föder således levande ungar, normalt ca 40 per kull.

För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).

Giftet

Giftet från ormen är väldigt snabbverkande och kan leda till dödlig utgång om bettet inte behandlas snabbt. Symtomen efter ett bett omfattar smärta, vätskeutsöndring från där ormen bet, lokal svullnad som kan tillta i upp till 36 timmar, blåsbildning, domningar, lätt feber, huvudvärk, blödningar från näsa och tandkött, blodiga upphostningar, blödningar i mag/tarmkanalen, blod i urinen, lågt blodtryck, illamående, kräkningar, och ömhet i mjälten. Vid obehandlade bett uppstår ofta lokal vävnadsdöd, vilket kan leda till kallbrand och i många fall kräva amputation.

Lansormens gift är så potent att även pungråttor, exempelvis nordamerikansk opossum, som normalt är immuna mot giftet från huggormar och skallerormar, kan dö av dess verkan. Detta gäller särskilt unga individer som ännu inte är fullvuxna, eftersom mängden gift i förhållande till kroppsvikten då blir större.

Referenser