Se även
Wiktionary har ett uppslag om lapp.
Lapp är en historisk benämning för samer som användes i Sverige och Finland. I Norge användes motsvarande begreppet finn (som i Finnmark). Båda har tidigare använts som det formella begreppet för folkgruppen i respektive land, men har sedan mitten av 1900-talet ersatts av endonymen och autonymen ”same”.
Benämningen lapp användes länge, och var den officiella benämningen för samer och renskötare i svensk lag. Under det senaste århundradet har i stället ordet same kommit till allmän användning i det svenska språket. I modern svenska uppfattas termen lapp som förlegad och nedsättande.
I de äldsta källorna, såsom boken Germania från 98 e.Kr. som skrevs av romaren Tacitus, benämns samer som fenni. Även andra historieskrivare använder liknande begrepp, som Klaudios Ptolemaios och Prokopios.
Ursprunget till benämningen lapp är okänt, men är möjligtvis av gammalt finskt ursprung. Begreppet har inte att göra med ordet lapp som i tyglapp, vilket har ett germanskt ursprung. Det första belägget för ordet lapp är från Ryssland omkring år 1000 (lop’ eller lopar’). Omkring 1200 skrev Saxo Grammaticus i sin Gesta Danorum om utraque Lappia (de bägge Lappland). I berättelsen om Norges grundande i inledningen till Orkneyinga saga, som nedtecknades omkring 1230, omtalas också "de män som heter lappar", boende i inlandet. På svenska nämns människor som på folkspråket kallas Lappa i Tälje stadga från 1328 i samband med regleringen av intressemotsättningarna mellan hälsingar och birkarlar. En annan tidig användning av begreppet som namn för samer i skrift är Johannes Schefferus bok Lapponia från 1673, som ledde till att begreppet spreds runt om i Europa. Termen lapp var den officiella svenska benämningen för samer och användes länge av den svenska staten och kyrkan. Termen användes också av svenska forskare och språkvetare som skrev om de samiska språken.
Ett tidigt ifrågasättande av benämningen lapp gjordes av Carl Jonas Love Almqvist i manuset Om svenska rim, som bland annat innehåller ett avsnitt om det samiska språket.
Den första samiska föreningen hette Vilhelmina-Åsele lappförening och bildades 1904. Även den första samiska tidningen, som utgavs 1904-05, hette på svenska Lapparnas egen tidning. Men den uppföljande tidningen, utgiven från 1918, kom att heta Hela samefolkets tidning (numera Samefolket), och Vilhelmina-Åsele lappförening bytte namn till Fatmomakke Sameförening. Språkbruket ändrades i och med de samiska organisationssträvandena i början av 1900-talet, och man förde fram det egna namnet eftersom det saknade de negativa kopplingar som fanns till ordet lapp, och för att det gav uttryck för stolthet över den egna historien. Under 1900-talet kom så småningom same att bli det etablerade begreppet, och i 1971 försvann termen lapp ur det officiella språket när den nya rennäringslagen infördes.
I modern svenska uppfattas termen lapp som starkt nedsättande. Somliga menar fortfarande att ordet lapp i sig inte är nedsättande, och vissa samer väljer att benämna sig själva som lappar.
I rättsfallet Girjasmålet från 2017 fick svenska staten kritik både för att de använde benämningen lapp och för hur de använde benämningen. Staten valde att särskilja mellan lappar och samer genom att beteckna samer som 'folkgruppen' och lappar som 'nomadiska renskötare'.
Ett antal sammansättningsord med lapp- i betydelsen samisk, same- eller i/från Lappland kvarstår i det allmänna språkbruket. Sammansättningar i historiska begrepp används också av historiker och forskare vid beskrivningar av sådana fenomen (för att behålla en tydlighet i vad som åsyftas). Några exempel på sådana sammansättningar anges nedan.
Wiktionary har ett uppslag om lapp.