Leptit (äldre benämningar är eurit, felsitoid, granulit och hälleflintgnejs) är en finkornig, grå till röd, metamorf bergart. Leptit bildas genom omvandling av vulkaniska produkter så som lava, aska och delvis av vittrat material från äldre bergarter. Leptit som genomgått svag metamorfos bildar hälleflinta, om kornstorleken är mindre än 0,03 mm kallas materialet hälleflinta, hos leptiter har normalt en kornstorlek på 0,03-0,1 mm. Är kornen större än 0,1 kallas bergarten grov leptit eller leptitgnejs. I Sverige återfinns leptit till största del i den geologiska regionen Bergslagen och i norra delarna av Norrland.
Leptit är en föråldrad term för metavulkaniter med kiselsyrarik till intermediär sammansättning (ryolit, keratofyr, dacit, andesit) Dock kan termen leptit används som fältterm för finkorniga till fint medelkorniga ytbergarter . Efter den mineralogiska och kemiska sammansättningen skiljer man mellan kalileptiter och natronleptiter. Det finns även mellanformer, de alkaliintermediära leptiterna.
Bergarten bildades för drygt 1,9-1,8 miljarder år sedan under den svekokarelska orogenesen.
Beteckningen leptit föreslogs 1875 av David Hummel, men började användas mer allmänt i svensk geologisk litteratur först runt 1910. Tidigare svenska namn på dessa bergarter är eurit, hälleflintgnejs, granulit och felsitoid.