| Levin Goldschmidt | |
 | |
| Född | 30 maj 1829 Gdańsk |
|---|---|
| Död | 16 juli 1897 (68 år) Bad Wilhelmshöhe |
| Begravd | Jüdischer Friedhof Schönhauser Allee |
| Medborgare i | Konungariket Preussen och Tyska riket |
| Utbildad vid | Bonns universitet Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg  |
| Sysselsättning | Domare, politiker, universitetslärare, jurist |
| Befattning | |
| Riksdagsledamot i Kejsardömet Tyskland 2:a mandatperiod (1875–1877) | |
| Arbetsgivare | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1860–1866) Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1866–1870) Reichsoberhandelsgericht (1870–1875) Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1875–1897) |
| Politiskt parti | |
| Tyska nationalliberala partiet | |
| Redigera Wikidata | |
Levin Goldschmidt, född 30 maj 1829 i Danzig, död 16 juli 1897 i Bad Wilhelmshöhe, var en tysk jurist.
Goldschmidt blev 1860 e.o. och 1866 ordinarie professor i juridik vid Heidelbergs universitet samt kallades 1870 till medlem av Bundegericht, senare Reichsoberhandelsgericht, i Leipzig och 1875 till professor i handelsrätt vid Berlins universitet samt geheimejustitieråd.
Genom "Zeitschrift für das gesamte Handelsrecht" (sedan 1858) och sin aldrig fullbordade Handbuch des Handelsrechts (1864–1868; tredje delvis omarbetade upplagan 1891) bidrog Goldschmidt i hög grad till handelsrättens utbildning såsom självständig gren av juridiken. Han påverkade även den tyska handelslagbokens revision i samband med antagandet av den nya Bürgerliches Gesetzbuch, vilken också i honom hade en av sina första förkämpar.
I sin forskning försökte Goldschmidt, som från början ägnade sig åt den romerska rätten, strängt genomföra en historisk och komparativ metod och bildar i viss mån en motsättning, men också ett komplement till Johann Heinrich Thöl, den tyska handelsrättens banbrytare.