Lillemor Santesson
Lillemor Inger Marianne Santesson, född 12 november 1938 i Karlskrona, är en svensk språkvetare.
I Tryckt hos Salvius beskrev Lillemor Santesson Lars Salvius verksamhet som Sveriges förste moderne förläggare. Det mesta av hennes vetenskapliga produktion har handlat om nysvenska. Viktiga undantag är hennes hypotes att yngre futharkens runa ᛦ utvecklats ur äldre futharkens runa ᛞ, och framförallt hennes nytolkning av Stentoftenstenens första två rader. Enligt nytolkningen handlar inskriften om att en ledande person i bygden Listerlandet vid namn Haþuwolfʀ har blotat nio bockar och nio hingstar för god årsväxt. Hennes tolkning är allmänt godtagen.
Bibliografi i urval
- En svensk referensgrammatik 10 Verbets accidenser 1: tempus (med Christer Platzack och Sven Platzack 1981)
- Tryckt hos Salvius: en undersökning om språkvården på ett 1700‑talstryckeri med särskild hänsyn till ortografi och morfologi (avhandling 1986)
- ”En blekingsk blotinskrift: en nytolkning av inledningsraderna på Stentoftenstenen” (i Fornvännen 1989)
- ”ᛦ – en förenklad ᛞ‑runa?]” (i Arkiv för nordisk filologi 1989)
- ”Nordic language history and religion/ecclesiastical history III: Luther’s Reformation” i The Nordic Languages: An International Handbook of the History of the North Germanic Languages (2002)
- Samlade skrifter av Carl Gustaf af Leopold del 4 (utgivare med Barbro Ståhle Sjönell och Petra Söderlund 2010)