| Lise Tremblay | |
| Bokmässan i Göteborg 2026 | |
| Född | 13 juni 1957 Chicoutimi, Québec, Kanada |
|---|---|
| Yrke | romanförfattare |
| Nationalitet | fransk-kanadensisk |
| Språk | franska |
| Verksam | 1990– |
| Debutverk | L'Hiver de pluie (1990) |
| Noterbara verk | Hägern (La Héronnière) |
| Priser | Governor General's Award |
Lise Tremblay, född 13 juni 1957 i Chicoutimi (Saguenay) i provinsen Québec, är en fransk-kanadensisk författare. Sedan debuten 1990 har hennes böcker belönats med ett antal priser, inklusive den prestigefyllda kanadensiska Governor General's Award i skönlitteratur. Sex av hennes böcker är hittills (mars 2026) översatta till svenska.
Tremblay växte upp i arbetarklassmiljö, som äldst av fem syskon. Fadern var skogsarbetare och modern lärare. Modern, som själv haft drömmar om en arkitektutbildning som inte kunde infrias, var angelägen om att alla barnen skulle få en universitetsutbildning. Moderns personlighetsstörning satte traumatiska spår under Tremblays uppväxt.
Efter studier vid Université du Québec à Montréal arbetade Tremblay som lärare i fransk och québecisk litteratur vid Cégep du Vieux-Montréal. Hon har varit gift med poeten Michael Delisle men bor numera ensam i det lilla samhället Saint-Fulgence nära sin barndomsstad.
Tremblays debutroman L’Hiver de pluie (1990) fick ett positivt mottagande, och hon belönades med flera priser. Därefter har hon publicerat sju romaner som samtliga har fått välvillig kritik. Romanerna är korta, språket sparsmakat och precist. Hon har kallats för Alice Munros motsvarighet på franska språket. Teman som återkommer rör familjer och barndomstrauma, ensamhet och utsatthet, klasskillnader, relationen stad och landsbygd.
L’Hiver de pluie beskriver en ung kvinnas upplevda ensamhet och längtan efter gemenskap under vandringar i staden Quebéc.
Saguenay (La Pêche blanche) handlar om två bröder med olika livsöden. Den ene blir akademiker, den andre kroppsarbetare. En flyttar från hemorten, den lilla staden Saguenay, och floden med samma namn men plågas av hemlängtan; en blir kvar men längtar bort.
Huvudpersonen i La Danse juive är en ung kvinnlig pianist vid en dansskola. Hon väger 150 kg och hennes övervikt leder till isolering och tvångstankar. Romanen belönades med Governor General's Award.
Hägern (La Héronnière) blev författarens internationella genombrott. Den består av flera berättelser som alla utspelar sig på en liten glest befolkad ö (Isle-aux-Grues, "hägrarnas ö") i norra Canada och har verklighetsbakgrund. Tremblay bodde under flera års tid några månader per år på ön med sin make. Där finns en lokalbefolkning som lever traditionellt på jordbruk, jakt och fiske, och det finns turister och sommargäster.
Judiths syster (La Sœur de Judith) har en tolvårig flicka som berättare. Det är 1960-tal och sommarlov som hon delar med bästa vännen Judith och dennas beundrade storasyster Claire.
Huset på Saint Pauls väg (Chemin Saint Paul) har självbiografisk karaktär. En kvinnlig författare har suttit vid sin fars dödsbädd och hon besöker sin mor på mentalsjukhuset. Minnen från barndomen och uppväxten väller fram.
Djur (L'Habitude des bêtes) handlar om tandläkaren som har ett fritidshus i Saguenay. Han får en hundvalp av en urinvånare och bestämmer sig för att stänga sin mottagning i storstaden Montréal och flytta till Saguenay för gott. Men när vargar etablerar sig i närområdet blir bygden ur flera aspekter otrygg.
Driftens väg (Rang de la Dérive) är en novellsamling med det gemensamt temat äldre kvinnor som blivit bedragna och svikna av sina män.
|