Lithobiidae

Lithobiidae
Systematik
Stamleddjur
Arthropoda
UnderstamMångfotingar
Myriapoda
KlassEnkelfotingar
Chilopoda
OrdningStenkrypare
Lithobiomorpha
FamiljStenkrypare
lithobiidae
Vetenskapligt namn
§ Lithobiidae
AuktorNewport, 1844

Lithobiidae (som liksom ordningen normalt kallas stenkrypare) utgör en familj i klassen enkelfotingar med 85 släkten:

Utseende

Arterna är mestadels rödbruna, med tillplattade kroppar. De enskilda segmentens ryggplattor är omväxlande smala och breda. Djuren har 15 par ben, varav de sista två är de längsta. De slanka känselspröten smalnar av mot toppen.

Habitat och levnadssätt

Lithobiidae är marklevande enkelfotingar. De uppehåller sig i fuktiga miljöer, exempelvis under klippblock och trädstammar, in hålor eller också i trädgårdskomposten. De är predatorer som lever på svaga småinsekter, spindlar och gråsuggor. Ibland äter de också svampsporer och vittrande svampar.

Utbredning

Lithobiidae är utbredda på alla kontinenter utom Antarktis, men den övervägande andelen arterna förekomm i Holarktis. Det är oklart vilka arter som har spritt sig från Palearktis till Nearktis och omvänt. Många arter förekommer också i den orientaliska regionen, andra från Sydafrika och Australien skulle kunna vara introducerade arter. Många arter har beskrivits flera gånger, på grund av deras utbredning på olika kontinenter.

Yttre systematik

Förutom familjen Lithobiidae innehåller ordningen stenkrypare bara familjen Henicopidae.

Inre systematik

Släkten

Läget 29 april 2016

Källor

  1. ↑ Lithobiidae in der Global Biodiversity Information Facility (GBIF), abgerufen am 29. April 2016
  2. ↑ Lithobiidae im Animal Diversity Web
  3. ↑ Lithobiidae bei inaturalist.org.
  4. 1 2 George C. McGavin et al.: RSPB Wildlife of Britain. Dorling Kindersle, 2008, ISBN 978-1405329323, S. 302.
  5. ↑ Gerhard Eisenbeis, Wilfried Wichard: Atlas on the Biology of Soil Arthropods. Springer, 1987, ISBN 978-3642726347, S. 128.
  6. ↑ Pavel Stoev, Ana Komerički, Nesrine Akkari, Shanlin Liu, Xin Zhou, Alexander M. Weigand, Jeroen Hostens, Christopher I. Hunter, Scott C. Edmunds, David Porco, Marzio Zapparoli, Teodor Georgiev, Daniel Mietchen, David Roberts, Sarah Faulwetter, Vincent Smith, Lyubomir Penev: Eupolybothrus cavernicolus Komerički & Stoev sp. n. (Chilopoda: Lithobiomorpha: Lithobiidae): the first eukaryotic species description combining transcriptomic, DNA barcoding and micro-CT imaging data. Biodiversity Data Journal, 1, e1013, 2013 doi:10.3897/BDJ.1.e1013
  7. ↑ Museums Victoria Sciences Staff (2010): Lithobiidae Lithobiid Centipede in Museums Victoria Collections. (Online Arkiverad 18 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.)
  8. 1 2 Edward H. Eason: On the Taxonomy and Geographical Distribution of the Lithobiomorpha. 8th International Congress of Myriapodology, Innsbruck, Austria, July 15-20, 1990, Berivhte des nat.-med. Vereins Innsbruck, Supplement 10, S. 1–9, 1992
  9. ↑ L. Bonato, G. D. Edgecombe & M. Zapparoli: Chilopoda – Taxonomic overview. In: Alessandro Minelli (Hrsg.): The Myriapoda. Volume 1. S. 363–443. Serie: Treatise on Zoology - Anatomy, Taxonomy, Biology. Brill Online, 2011 E - ISBN 9789004188266
  10. ↑ R. V. Chamberlin: On ten new centipedes from Mexico and Venezuela. Proceedings of the Biological Society of Washington, 55, S. 17–24, 1942, S. 20
  11. ↑ H.-Q. Ma, D.-X. Song, M.-S. Zhu: A new genus and two new species of Lithobiid Centipedes (Chilopoda: Lithobiomorpha) from China. Zootaxa, 1460, 25-34, 2007
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Lithobiidae, 13 september 2020.

Externa länkar