Luca Pacioli

Luca Pacioli
FöddSansepolcro, Italien
Död1517
Sansepolcro
Medborgare iRepubliken Florens
SysselsättningFra, universitetslärare, uppfinnare, bokhållare, matematiker, nationalekonom, presbyter
ArbetsgivarePerugias universitet
La Sapienza
Universitetet i Milano
Noterbara verkDe Divina Proportione
Redigera Wikidata

Luca Bartolomes Pacioli, född ca 1445 i Sansepolcro i Republiken Florens, död 19 juni 1517 i Sansepolcro, var en italiensk franciskanermunk och matematiker, samarbetspartner med Leonardo da Vinci och en tidig bidragsgivare till det område som nu kallas redovisning.

Pacioli kallades också Luca di Borgo efter sin födelseort, Borgo Sansepolcro i Toscana. Han kallas för redovisningens och bokföringens fader och han var den första personen att publicera ett verk om dubbla bokföringsprincipen på kontinenten. Detta revolutionerade hur företag övervakade sin verksamhet, vilket möjliggjorde förbättrad effektivitet och lönsamhet. Eftersom han kom från Burgo i hertigdömet Parma kom hans metod att kallas "italiensk bokföring". Fransmannen De la Porte gav sedan metoden en mer vetenskaplig tyngd.

Biografi

Ett träsnitt av Pacioli som förekommer i Summa de arithmetica

Pacioli fick i Sansepolcro en abbaco-utbildning. Denna utbildning var i folkmun, vilket vill säga på det lokala språket, snarare än latin och kocentrerades till de kunskaper som krävdes av köpmän.

Lucas far var Bartolomeo Pacioli, men han sägs dock ha bott hos familjen Befolci som barn i sin födelsestad Sansepolcro. Han flyttade till Venedig omkring 1464, där han fortsatte sin egen utbildning samtidigt som han arbetade som lärare åt en köpmans tre söner. Det var under denna period som han skrev sin första bok, en avhandling om aritmetik för de pojkar han undervisade. Mellan 1472 och 1475 var han franciskanermunk, och kunde därför kallas Fra ('Mund') Luca.

År 1475 började han undervisa i Perugia som privatlärare innan han blev den förste professorn i matematik 1477. Under denna tid skrev han en omfattande lärobok i folkmun för sina elever. Han fortsatte att arbeta som privatlärare i matematik och instruerades att sluta undervisa på denna nivå i Sansepolcro 1491. År 1494 publicerades hans första bok, Summa de arithmetica, geometria, Proportioni et proportionalita, i Venedig.

År 1475 började han undervisa i Perugia som privatlärare innan han blev den förste professorn i matematik 1477. Under denna tid skrev han en omfattande lärobok i folkmun för sina elever. Han fortsatte att arbeta som privatlärare i matematik och instruerades att sluta undervisa på denna nivå i Sansepolcro 1491. År 1494 publicerades hans första bok, Summa de arithmetica, geometria, Proportioni et proportionalita, i Venedig.

År 1497 accepterade han en inbjudan från hertig Ludovico Sforza att arbeta i Milano. Där träffade han Leonardo da Vinci, undervisade i matematik, samarbetade med honom och levde med honom. År 1499 tvingades Pacioli och Leonardo fly från Milano när Ludvig XII intog staden och drev ut deras beskyddare. Deras vägar verkar slutligen ha skilts åt omkring 1506. Pacioli dog vid ungefär 70 års ålder den 19 juni 1517, troligen i Sansepolcro, där man tror att han hade tillbringat en stor del av sina sista år.

Matematik

Den första tryckta illustrationen av en rombisk kuboktaeder, av Leonardo da Vinci, publicerad i De Divina Proportione
Träsnitt som illustrerar proportionerna av det mänskliga ansiktet från den andra delen av De Divina Proportione, som täcker det vitruvianska systemet

Pacioli publicerade flera verk om matematik, som:

Schack

Omkring år 1500 skrev Pacioli en opublicerad avhandling om schack, De ludo scachorum ( Om schackspelet). Ett manuskript, som länge ansågs ha gått förlorat, återupptäcktes 2006 i greve Guglielmo Coronini-Cronbergs bibliotek med 22 000 volymer i Gorizia . En faksimilutgåva av boken publicerades i Paciolis hemstad Sansepolcro 2008. Baserat på Leonardo da Vincis långa samarbete med författaren och att han illustrerade De Divina Proportione, spekulerar vissa forskare i att Leonardo antingen ritade schackproblemen som förekommer i manuskriptet eller åtminstone designade schackpjäserna som användes i problemen.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Luca Pacioli, 10 maj 2026.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 Dizionario Biografico degli Italiani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 19602014, Dizionario Biografico degli Italiani: luca-pacioli, läs online, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 Istituto dell'Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line, Enciclopedia Treccani-ID: luca-pacioli, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 MacTutor History of Mathematics archive, MacTutor biografi-ID: Pacioli, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20010601048, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Luca Pacioli (1445–1517): Mathematischer Rundumschlag, Spektrum.de (på tyska), 1 oktober 2009, läs online, läst: 24 mars 2024.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Tarquini, Luca (23 december 2016). il Falco e il Topo Manualetto di Gestione Aziendale. Lulu.com. ISBN 9781326893934. https://books.google.com/books?id=Sj6RDgAAQBAJ&pg=PA40
  7. ↑ MacKinnon, Nick (1993). ”The Portrait of Fra Luca Pacioli”. The Mathematical Gazette 77 (479): sid. 132, 160. doi:10.2307/3619717.
  8. 1 2 3 O'Connor, J.J. & Robertson, E.F.. ”Luca Pacioli (1445–1517)”. MacTutor History of Mathematics. https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Pacioli. Läst 18 september 2026.
  9. ↑ Heeffer, 2010
  10. ↑ Chiappetta, Barbara; Larson, Kermit D. (1995-11-15). Fundamental Accounting Principles: Student Learning Tools. McGraw-Hill Higher Education. sid. 209. ISBN 9780256207484. https://books.google.com/books?id=3ydxTif500YC&q=%22Luca%20Pacioli%22%20bed%20night. Läst 10 november 2023
  11. ↑ John J O'Connor & Edmund F Robertson. ”A Napierian logarithm before Napier”. MacTutor History of Mathematics. https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Extras/Pacioli_logarithm/. Läst 18 september 2026.
  12. 1 2 Davis, Margaret Daly (1977) (på en,it). Piero Della Francesca's Mathematical Treatises: The Trattato D'abaco and Libellus de Quinque Corporibus Regularibus. Longo Editore. sid. 64
  13. ↑ Salvador Cruz Rambaud, José García Pérez, Robert A Nehmer, Derek J S Robinson (Mars 2010). Algebraic Models for Accounting Systems. World Scientific Publishing Co. Pte. Ltd. sid. 2. ISBN 978-981-4287-11-1. https://www.worldscientific.com/worldscibooks/10.1142/7445#t=aboutBook
  14. ↑ McDonald, Lucy (10 april 2007). ”And that's renaissance magic ...”. The Guardian. https://www.theguardian.com/italy/story/0,,2053433,00.html. Läst 30 januari 2015.
  15. ↑ ”Times Online: Renaissance chess master and the Da Vinci decode mystery”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080509143211/http://www.timesonline.co.uk/tol/life_and_style/court_and_social/article3523718.ece. Läst 14 maj 2026.
  16. ↑ ”International Herald Tribune: Experts link Leonardo da Vinci to chess puzzles in long-lost Renaissance treatise”. http://www.iht.com/articles/ap/2008/03/14/europe/EU-GEN-Italy-Da-Vinci-Chess-Code.php.
  17. ↑ ”Chess”. Winnipeg Free Press. Arkiverad från originalet den 5 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160205114634/http://www.winnipegfreepress.com/life/story/4150848p-4739893c.html. Läst 14 maj 2026.
  18. ↑ ”Experts link Leonardo da Vinci to chess puzzles – USATODAY.com”. usatoday30.usatoday.com. https://usatoday30.usatoday.com/tech/science/discoveries/2008-03-14-leondardo-chess-puzzles_N.htm.

Externa länkar