Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
(MUST)
Högkvarteret vapen.svg
Vapen för Högkvarteret tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnMilitära underrättelse- och säkerhetstjänsten
Datum1994–
LandSverige Sverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypLedningsfunktion
RollUnderrättelsetjänst och säkerhetstjänst
Del avHögkvarteret
FöregångareUnderrättelse- och säkerhetsledningen
Underrättelse- och säkerhetskontoret
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Befälhavare
ChefGenerallöjtnant Thomas Nilsson
Ställföreträdande chefBrigadgeneral Henrik Garmer

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) är Försvarsmaktens centrala organ för militär underrättelse- och säkerhetstjänst som verkat sedan 1994. Tjänsten inhämtar och analyserar information om utländska aktörer, bedömer säkerhetshot mot Sverige och leder det militära säkerhetsskyddet. MUST ingår i Högkvarteret och lyder direkt under överbefälhavaren.

Historia

MUST bildades den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av Underrättelse- och säkerhetsledningen (USL) och Underrättelse- och säkerhetskontoret (USK).

Verksamhet

MUST är sedan bildandet 1994 förlagt till Stockholms garnison.

Ledning

MUST leds sedan 2022 av generallöjtnant Thomas Nilsson. Ställföreträdande chef är brigadgeneral Henrik Garmer, som tillträdde i september 2023.

Personal

Ett antal anställda har skyddad befattning (MUA). Dessa använder sifferbeteckning eller alias för att motverka rekryteringsförsök från främmande makt.

År 2019 var cirka 70 % av personalen civilanställd.

Ingående enheter

MUST bedriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst. Uppgifterna omfattar inhämtning, analys och delgivning av underrättelser, säkerhetsskydd för Försvarsmakten samt stöd till beslutsfattare i fred, kris och krig.

Underrättelsekontoret (UNDK)

UNDK leder Försvarsmaktens underrättelseverksamhet. Kontoret tar fram beslutsunderlag till Högkvarteret och Försvarsdepartementet samt lämnar underrättelsestöd till svenska förband. Inhämtningen sker med både hemliga metoder och öppna källor, såsom press- och internetbevakning.

Säkerhetskontoret (SÄKK)

SÄKK ansvarar för Försvarsmaktens militära säkerhetstjänst, som omfattar säkerhetsunderrättelsetjänst, säkerhetsskydd och signalskydd. Kontoret identifierar säkerhetshot, föreslår skyddsåtgärder och följer upp genomförandet. Vanliga hotkategorier är:

Samarbete

MUST samarbetar nära med övriga försvarsunderrättelsemyndigheter, främst Försvarets radioanstalt (FRA), men även Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV). Tjänsten samordnar också underrättelse- och säkerhetsskyddsinsatser med Säkerhetspolisen (Säpo).

Förbandschefer

Se även

Anmärkningar

  1. ↑ Lena Hallin tillträdde som chef den 1 maj 2019, med ett förordnande längst till den 30 april 2023.
  2. ↑ Thomas Nilsson tillträdde som chef den 1 maj 2023, med ett förordnande längst till den 30 april 2027.

Referenser

  1. ↑ ”Underrättelse- och säkerhetstjänsten 100 år”. Försvarsmakten. 2005. Arkiverad från originalet den 3 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120603173207/http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/publikationer/Underr%C3%A4ttelse-%20och%20s%C3%A4kerhetstj%C3%A4nsten%20100%20%C3%A5r%202.pdf. Läst 10 november 2011.
  2. ↑ ”Högkvarteret”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/hogkvarteret/. Läst 22 maj 2025.
  3. ↑ ”MUST Årsöversikt 2023”. Försvarsmakten. 11 oktober 2024. sid. 60. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/2-om-forsvarsmakten/dokument/musts-arsoversikter/must-arsoversikt-2023.pdf. Läst 1 oktober 2024.
  4. ↑ Anders Sjödén (2005). ”Mitt jobb är hemligt”. Insats & Försvar (5): sid. 20–21. Arkiverad från originalet den 2 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150702112227/https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/insatsforsvar/sakerhetstjansten_iof505.pdf. Läst 28 augusti 2024.
  5. ↑ ”MUST Årsöversikt 2019”. Försvarsmakten. 11 oktober 2019. sid. 25. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/rapporter/must-arsoversikt-2019.pdf. Läst 11 december 2020.
  6. ↑ Stenberg, Ewa; Asplund, Emelie (3 september 2005). ”Sveriges hemligaste rum”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sveriges-hemligaste-rum/. Läst 2 juli 2015.
  7. ↑ ”Försvarets forum nr 3/2019, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2019/forum_1903_lowres.pdf. Läst 3 juli 2019.
  8. ↑ ”Försvarets forum nr 2/2023, s. 4”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2023/forum_2302_webb-lowres.pdf. Läst 23 maj 2023.
  9. ↑ ”Försvarets forum nr 3/2023, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2023/forum_2303_webb_lowres.pdf. Läst 2 oktober 2023.

Externa länkar