| Magic Johnson's Fast Break | |
| Utvecklare | Arcadia Systems |
|---|---|
| Utgivare | Arcadia Systems |
| Genre | sportspel |
| Antal spelare | flerspelarspel enspelarspel |
| Format | ZX Spectrum DOS Nintendo Entertainment System Commodore 64 Amstrad CPC |
| Arbetslag | |
| Musik | Tim Follin |
Magic Johnson’s Fast Break (även utgivet under titeln Magic Johnson’s Basketball) är ett sportspel med baskettema, utvecklat av Arcadia Systems och först utgivet som arkadspel år 1988. Spelet använder namn och likhet med den amerikanske basketspelaren Earvin ”Magic” Johnson Jr. från Los Angeles Lakers och var officiellt licensierat med stöd av PepsiCo.[källa behövs]
År 1990 utgavs en anpassning av spelet till Nintendo Entertainment System (NES), utvecklad av Software Creations och utgiven av Tradewest. NES-versionen var en av få spel på konsolen som stödde tre- och fyrspelarläge genom tillbehören NES Four Score eller NES Satellite. En planerad version för Apple IIGS ställdes in före lansering.
Magic Johnson’s Fast Break består av matcher mellan två generiska basketlag i sidscrollande vy. Spelet innehåller både enspelarläge och flerspelarlägen, där upp till fyra spelare kan spela samtidigt på Nintendo Entertainment System med hjälp av extra kontroller.
NES-versionen erbjuder snabba matcher med fokus på poängjakt, passningar och dunkar, men saknar turneringsläge. Arkadversionen har ett snabbare tempo och större grafikfönster, medan hemdatorversionerna (som till exempel till Amiga, DOS, Commodore 64 och MSX) är förenklade för att passa respektive hårdvara.
Arkadspelet lanserades 1988 i USA av Arcadia Systems, medan de europeiska hemdatorversionerna gavs ut av Mastertronic under namnet Magic Johnson’s Basketball. NES-versionen nådde Nordamerika 1990, men fick ingen officiell utgivning i Europa, även om importexemplar förekom.
Spelet fick blandade recensioner. Kritiker berömde flerspelarläget och dess snabba tempo men ansåg att den enkla presentationen och bristen på turneringsalternativ begränsade det långsiktiga spelvärdet. NES-versionens stöd för fyra spelare ansågs dock vara ett av dess mest utmärkande inslag för sin tid.