
En stordator är en typ av dator med större kapacitet än andra typer av datorer och datorkluster, men inte lika beräkningsintensiv som en superdator. Stordatorer har traditionellt kännetecknats av mycket hög driftsäkerhet, lång livslängd, avancerad in- och utmatning samt stöd för stora mängder samtidiga användare.
IBM är i praktiken den enda större tillverkaren av stordatorer som finns kvar på marknaden i dag.

Trots att det i dag finns mycket snabba servrar som kan kopplas samman i datorkluster för hög processkapacitet, finns det fortfarande flera skäl till att stordatorer används.
Traditionellt finns stordatorer hos större företag och inom den offentliga sektorn. Banker, försäkringsbolag och myndigheter använder stordatorer för affärskritiska system. I verksamheter där driftstopp inte kan tolereras används stordatorer, exempelvis inom processindustri, flygtrafikledning och militära sammanhang.
Eftersom IBM i praktiken är den enda tillverkaren som finns kvar, är stordatormiljön relativt homogen. Hårdvara och mjukvara är utvecklade för att fungera tillsammans. IBM:s stordatorer är byggda för att köra ett stort antal virtuella maskiner parallellt, vilket är en fördel i exempelvis bank- och myndighetsmiljöer.
IBM:s stordatorsystem benämns i dag System z (numera IBM Z) och kör vanligtvis z/OS eller Linux on IBM Z.
Bulls stordatoroperativsystem heter GCOS. Tidigare versioner krävde underoperativsystemet TOMAS. GCOS 8 består av ett värdoperativsystem samt ett antal gästoperativsystem som konfigureras separat.
Stordatorer introducerades tidigt i Sverige och kom att spela en viktig roll inom både industri och offentlig sektor. Redan under 1950-talet användes stordatorer vid universitet och forskningsinstitutioner, bland annat vid Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola. Under 1960- och 1970-talen installerades stordatorer hos stora svenska företag som SKF, Ericsson och Volvo, samt hos myndigheter som Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan.
Sverige utvecklade även egna stordatorliknande system. SAAB utvecklade under 1950- och 1960-talen datorserien SARA (Saabs räkneautomat), som användes för tekniska och militära beräkningar, bland annat inom flygindustrin.
Även Facit utvecklade elektroniska datorsystem för administrativ databehandling, bland annat Facit EDB, som användes av svenska företag och myndigheter under 1960-talet.
Svenska banker var tidiga användare av stordatorer för kontohantering och betalningssystem. Stordatorer används än i dag i Sverige för samhällskritiska system, särskilt inom finanssektorn och statliga myndigheter.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||