| Malchow | ||
| Stad | ||
Rådhuset i Malchow | ||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
| Kreis | Mecklenburgische Seenplatte | |
| Förvaltningsgemenskap | Amt Malchow | |
| Höjdläge | 75 m ö.h. | |
| Koordinater | 53°28′N 12°25′Ö / 53.467°N 12.417°Ö | |
| Yta | 44,71 km² () | |
| Folkmängd | 6 208 () | |
| Befolkningstäthet | 139 inv./km² | |
| Postnummer | 17213 | |
| Riktnummer | (+49) 039932 | |
| Kommunkod | 13 0 71 093 | |
| Regionalkod | 13 0 71 5154 093 | |
| Geonames | 6550701 | |
| OSM-karta | 1424390 | |
|
Läget för Malchow i Tyskland
| ||
|
Malchows läge i Mecklenburg-Vorpommern
| ||
| Webbplats: Malchow | ||
Malchow är en stad i det nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.
Staden ingår i kommunalförbundet Amt Malchow tillsammans med kommunerna Alt Schwerin, Fünfseen, Göhren-Lebbin, Nossentiner Hütte, Penkow, Silz, Walow och Zislow.
Malchow ligger i det sjörika landskapet Mecklenburgiska sjöarna vid sjön Malchower See, som genomflyts av floden Elde. Stadens äldsta delar ligger på en ö, som är belägen i sjön Malchower See.
På staden Malchows nuvarande plats fanns en slavisk borg, som kallades ”Malchou”. Denna borg, som var belägen på en ön i sjön Malchower See, omnämns första gången 1147. Under 1100-talets andra hälft betvingades obotriterna av Henrik Lejonets trupper och en ny tysk ort grundades på den slaviska borgen plats. Orten fick stadsrättigheter av Nikolaus I av Werle 1235. Söder om staden grundades ett cisterciensiskt nunnekloster på fastlandet 1298. Klostret blev ett jungfrustift (1572) efter den tyska reformationen och existerade fram till 1920.
Under 1300-talet tillhörde Malchow friherrskapet Parchim-Werle och blev del av hertigdömet Mecklenburg år 1436. Under 1600-talet kom staden till hertigdömet Mecklenburg-Schwerin (1621). På grund av två stora bränder år 1697 och 1721, som härjade staden, beslöt stadsrådet att uppföra en ny stadsdel (Malchow-Neustadt) på fastlandet norr om ön.
Under 1800-talet utvecklades textilindustrin i Malchow, där det huvudsakligen tillverkades dukar. Därför kallades staden för "det mecklenburgska Manchester" under denna tid. Under året 1885 anslöts Malchow till den nya järnvägslinjen Parchim-Waren.
1938 grundades en ammunitionsfabrik av aktiebolaget Dynamit Nobel i Malchow. Fabriken hade omkring 10 000 anställda. Under andra världskriget tvingades flera hundra krigsfångar att arbeta i denna fabrik. 1942 uppfördes ett satellitläger av koncentrationslägret Ravensbrück i staden. Flera hundra kvinnor från satellitlägret tvingades också att tillverka ammunition i fabriken.
Befolkningsutveckling i Malchow

Källa:, , ,

Malchow har följande vänorter:
Malchow ligger vid den mecklenburgska sydbanan, som är en järnväg mellan Ludwigslust och Waren. Trafiken drivs av järnvägsbolaget ODEG.
Staden ligger vid förbundsvägen B 192 (tyska: Bundesstraße), som går mellan Zurow och Neubrandenburg. Genom förbundsvägen har Malchow anknytning till motorvägen A 19, som går mellan Rostock och Wittstock.
|