| Manillaskolan | |
| Specialskola | |
| Karta | |
|---|---|
![]() | |
| Djurgården | |
| Sverige | |
| Koordinat | 59°19′25″N 18°08′00″Ö / 59.32361111°N 18.13333333°Ö |
| Information | |
| Skolenhetskod | 40971064 |
| Kommun | Stockholms kommun |
| Grundad | 1809 |
| Grundare | Pär Aron Borg |
| Övrigt | |
| Webbplats | spsm.se/Manillaskolan |
Manillaskolan är en statlig specialskola för döva och hörselskadade barn, och tidigare även för blinda, grundad av Pär Aron Borg år 1809. Skolans ursprungliga placering var på Södra Djurgården i Stockholm, men flyttade 2013 till Kungsholmen.
Undervisningen av döva kan delas in i tre tidsperioder. Dessa kännetecknas av förändrad syn på pedagogik, verksamhetens övergripande mål, samt på teckenspråkets roll i undervisningen.
Vid Manhem i Manilla på Södra Djurgården i Stockholm grundade Pär Aron Borg år 1817 Institutet för dövstumma och blinda. Från år 1819 var Manhem landets enda dövstumanstalt fram till slutet av 1850-talet. Verksamheten bedrevs helt på ideell basis.
Under denna tid var svenskt teckenspråk en självklarhet på skolan, både i och utanför klassrummet. Handalfabetet användes till exempel i svenskundervisningen, för att lära eleverna läsa och skriva. Detta kan ses i samband med det övergripande syftet för verksamheten: att rusta döva för livet. Utbildningen var till stor del yrkesinriktad, och eleverna fick lära sig olika former av hantverk.
Kristina Svartholm (fil. doktor i Nordiska språk) beskrev denna period i ett tal på Manillaskolans 200-års jubileum:
Sammantaget hade alltså skolan en stor tilltro till elevernas förmåga att tillägna sig utbildning inom en rad olika områden. De praktiska utbildningarna dominerade men det fanns också en del mer teoretiska inslag. Synen på döva, attityden till döva under den här första perioden vill jag sammanfatta med orden ”döva kan!”
År 1862, efter 50 år av teckenspråkig undervisning, infördes den så kallade talmetoden på Manillaskolan. Undervisningen fick inte längre bedrivas på teckenspråk och döva lärare avskedades. Det svenska talspråket sattes i första rum.
År 1879 skildes avdelningen för blinda från skolan och flyttade sedan till Tomteboda. Sedan dess bedrivs ingen undervisning för blinda på Manillaskolan.
Genom lagstiftning år 1889 blev undervisning av hörselskadade obligatorisk och år 1894 blev institutionen vid Övre Manilla huvudinstans för undervisningen och fick samtidigt benämningen ”Manilla dövstumskola”.
År 2013 flyttades verksamheten till Konradsberg på Kungsholmen.
Före 1879 gick skolan under namnet Allmänna institutet för döva och blinda å Manilla, då det bytte namn till Allmänna institutet för dövstumma.
Manillaskolan är en tvåspråkig specialskola för barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har cochleaimplantat. Här undervisas varje läsår runt 100 elever mellan sex och sjutton år.
Citat ur Manillaskolans målsättning:
| ” | I Manillaskolan vill vi ge våra elever en grundskolekompetens som möjliggör en positiv gymnasietid och ett rikt vuxenliv. Fullgod kommunikation i form av teckenspråk och svenska, social kompetens och livskvalitet är också viktiga mål i vårt arbete med eleverna. Hörnstenar i arbetet för att uppnå detta är trygghet, identitet, arbetsglädje och kunskap hos såväl personal som elever. Alla - både elever och personal - ska tycka att det är roligt att komma till skolan varje dag! Vår vision är Alla elever lämnar vår skola med en framtidstro! | „ |
År 2013 flyttade Manillaskolan från lokalerna på Djurgården till Campus Konradsberg på Kungsholmen. Den nya skolbyggnaden ritades 2004 av Brunnberg & Forshed arkitektkontor för Lärarhögskolan med Akademiska Hus som uppdragsgivare.