| Max Taut | |
| | |
| Född | 15 maj 1884 Königsberg |
|---|---|
| Död | 26 februari 1967 (82 år) Berlin |
| Begravd | Chorins klosterkyrkogård |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Arkitekt, universitetslärare, pedagog |
| Släktingar | Bruno Taut (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Berliner Kunstpreis (1955) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (1964) | |
| Redigera Wikidata | |



Max Taut, född 15 maj 1884 i Königsberg, död 26 februari 1967 i Berlin, var en tysk arkitekt.
Max Taut blev känd under 1920-talet för sina kontorsbyggnader i den nya saklighetens anda. Hans äldre bror Bruno Taut var även han en känd arkitekt och de arbetade tillsammans på arkitektbyrån Taut & Hoffmann. Max Taut var med i flera arkitektföreningar som Gläserne Kette, Novembergruppe och Zehnerring. Han utmärkte sig genom att rita många offentliga byggnader så som skolor och byggnader för arbetarrörelsen. Till hans viktigaste verk räknas Verbandshaus der Deutschen Buchdrucker, Verbandshaus des Deutschen Verkehrsbundes och Warenhaus der Konsumgenossenschaften.
I Berlin har Max-Taut-Schule vid Nöldnerplatz i stadsdelen Lichtenberg fått sitt namn efter Taut som också ritade skolan.
|