Överkäke

Lateral vy
Ovan: Lateral vy av ansiktsskelettet. Överkäken i grönt.
Nedan: Kraniet framifrån.
Illustrationer: Gray's Anatomy, 1918. (PD)
Kranium

Överkäken (latin: maxilla) är benen som avgränsar munöppningen hos människan och andra ryggradsdjur. Den är en mer eller mindre fast ansluten del av kraniet hos exempelvis människan.

Utformning och utveckling

Hos ryggradsdjurens överkäke bildades ursprungligen två ben som ett par, benämnda premaxillare och maxillare. Dessa två ben har hos människan smält samman till överkäksbenet, med maxilla som vetenskapligt namn. Detta är parigt/symmetriskt och bildar den större delen av den hårda gommen, sidoväggen på näshålan och ögonhålans golv.

På undersidan av överkäksbenent sitter överkäkständerna fast. Inuti överkäksbenen finns ett antal luftfyllda käkhålor (sinus maxillares), vilka utgör de största av de bihålor som finns i anslutning till näsan.

Anslutande ben

Överkäken ledar mot nio ben:

Se även

Referenser

  1. 1 2 3 ”överkäke”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6verk%C3%A4ke. Läst 13 mars 2026.