| Karl Johann Maximowicz | |
 | |
| Född | 11 november 1827 (g.s.) Tula |
|---|---|
| Död | 4 februari 1891 (g.s.) (63 år) Sankt Petersburg |
| Begravd | Lutherska Smolenskkyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Dorpats kejserliga universitet  |
| Sysselsättning | Botaniker |
| Arbetsgivare | Sankt Petersburgs botaniska trädgård (1869–1891) Museum of Botanical Garden of V.L. Komarov Botanical Institute (1870–1891) |
| Utmärkelser | |
| Demidov-priset (1859) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Johann Maximowicz (ryska: Карл Иванович Максимович, Karl Ivanovitj/Ivanovič Maksimovitj), född 23 november (gamla stilen: 11 november) 1827 i Tula, död 16 februari 1891 (gamla stilen: 4 februari) i Sankt Petersburg, var en rysk (balttysk) botaniker och forskningsresande.
Maximowicz företog vidsträckta resor i Sibirien, norra Kina och Japan 1859-65 och var från 1871 direktör för botaniska trädgårdar och museer i Sankt Petersburg. Bland hans många förtjänstfulla arbeten märks Primitiæ Floræ, Amurensis (1859), Plantarum novarum Japoniæ et Mandschuriæ diagnoses (1866), Diagnoses plantarum novarum 1-7 samt bearbetningar av bland annat Nikolaj Przjevalskijs och Grigorij Potanins samlingar i Flora Tangutica (1877-88) och Enumeratio plantarum hucusque in Mongolia nec non adjacente parte Turkestaniæ sinensis lectarum (1889). Han invaldes 1889 som utländsk ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm.
Auktorsnamnet Maxim. kan användas för Karl Johann Maximowicz i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.