Medeahypotesen är en term som myntats av paleontologenPeter Ward. Den handlar om att flercelligt liv, sett som en superorganism, är självmordsbenäget. Denna hypotes är upprättad i strid mot Gaiateorin. Tanken är att de mikrobiellt utlösta massförintelserna under historiens gång är jordens försök att återvända till ett mikrobiellt dominerande stadium, som den faktiskt har haft under den större delen av sin existens.
Hypotesen är uppkallad efter den mytologiska Medea, som dödade sina egna barn. Medea representerar här jorden och hennes barn representerar det flercelliga livet.