Melodisk metalcore är en crossovergenre som kombinerar inslag av melodisk death metal och metalcore. Den kännetecknas av en stark betoning på melodisk instrumentering, distade gitarrljud, palm muting, dubbelkaggar, blastbeats, metalcore-typiska breakdowns samt sång som kan variera från aggressivt skrikande och death growls till ren sång. Genren har haft kommersiell framgång, bland annat eftersom den ibland har ett mer lättillgängligt sound jämfört med andra former av extrem musik. Många framträdande melodisk metalcore-band har influerats av At the Gates och In Flames.
I slutet av 1990-talet började en våg av metalcore-band införliva inslag av melodisk death metal i sitt sound. Detta formade en tidig version av vad som senare skulle bli genren melodisk metalcore. Det första bandet som använde sig av denna fusion var Overcast, som snart följdes av Shadows Fall på Somber Eyes to the Sky (1997), Undying på This Day All Gods Die (1999), Darkest Hour på The Prophecy Fulfilled (1999), Unearth på Above the Fall of Man (1999) och Prayer for Cleansing på Rain in Endless Fall (1999).
CMJ-skribenten Anthony Delia gav också Floridas Poison the Well och deras två första utgåvor The Opposite of December... A Season of Separation (1999) och Tear from the Red (2002) äran för att ha ”designat mallen för de flesta” kommande melodiska metalcore-band.
Killswitch Engage har också kallats en banbrytande kraft inom genren av publikationer som Revolver, tillsammans med artister som 7 Angels 7 Plagues, Chimaira, Dead to Fall och Heaven Shall Burn.
Belgiska grupper spelade också en stor roll i utvecklingen av genren under dess tidiga år. Band som Arkangel började omfamna ljudet av melodisk death metal i sitt traditionella metalcore-sound redan 1998.