Mikroglia

Mikrogliacellerna är långsträckta, små och täta celler. De har i vilostadium korta utskott; cellen återfinns såväl i hjärnans vita som grå substans. Kärnan är konisk. Mikroglia är nervsystemets egen makrofag och har fagocyterande förmåga efter aktivering då den buffar upp sig och blir amöbalik. En viktig komponent i cellen är neurofilamentet vimentin. Till skillnad från astrocyten avgår inte utskott från "stjärnspetsar" i membranet utan hos cellkärnans poler.

Enligt forskning spelar mikroglia en nyckelroll vid de processer som skapar nedstämdhet i samband med inflammationer och infektioner, till exempel förkylning.

Referenser

  1. ↑ ”Mikroglia”. Människans nervsystem: hjärnatlas. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 22 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220522034342/http://nervsystemet.se/nsd/structure_213. Läst 12 oktober 2022.
  2. ↑ ”Mikroglia”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. Arkiverad från originalet den 26 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220126060808/https://mesh.kib.ki.se/term/D017628/microglia. Läst 12 oktober 2022.
  3. ↑ Söderlund Leifler, Karin (25 januari 2021). ”Hjärnans immuncell ligger bakom nedstämdhet vid inflammation”. Linköpings universitet. https://liu.se/nyhet/hjarnans-immuncell-ligger-bakom-nedstamdhet-vid-inflammation-. Läst 12 oktober 2022.

Externa länkar